Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
i Stensättning 1 men efter avtorvning och rensning verkade den tolkningen<br />
osannolik. Fördjupningens kanter var mjukt rundade och den gav intryck<br />
av att ha sjunkit in snarare än plockats ur.<br />
Störningar<br />
I stensättningen påträffades rikligt med patronhylsor och andra fynd som<br />
påvisade omfattande militär aktivitet på platsen. I stensättningens norra<br />
del var den storblockiga stenpackningen urplockad. Möjligen kan sten ha<br />
flyttats <strong>från</strong> stensättning 2 till konstruktionen av skyttevärnet i röse 1.<br />
Ett flertal större gran och tallstubbar fanns i stensättningen. Dessa var<br />
dock inte i närheten av kammaren och har således inte försvårat undersökningen<br />
nämnvärt.<br />
I stensättningens östra del fanns ett hål i stenpackningen ner till den<br />
underliggande moränen. Detta uppfattades innan undersökningen som ett<br />
möjligt stolphål men inga spår av ett sådant stod att finna under stenpackningen.<br />
Undersökningsmetod<br />
Stensättningen torvades av för hand med hjälp av gotlandshacka, skärslev,<br />
borste och lövblås. Större stenar avlägsnades med maskin för att<br />
undvika arbetsskador. Stensättningen grävdes till en början kvadrantvis<br />
i tiocentimetersstick. De två södra kvadranterna undersöktes först och<br />
dessa hann avslutas innan kammargraven konstaterades. Då denna påträffats<br />
ansågs det viktigare att lägga resurserna på att undersöka kammaren<br />
varför stensättningens norra sidan kom att undersökas någon mer<br />
summariskt. Fynden i stenpackningen mättes in och relaterades enbart till<br />
den övergripande A581.<br />
Såväl plan som profildokumentationen skedde med hjälp av koordinatsatta<br />
digitala fotografier vilka sedan digitaliserades.<br />
Kammaren grävdes kontextuellt och gravlagret delades in i sex områden<br />
(sjättedelar) och grävningen gick till så att jorden i ett öskar samlades<br />
in <strong>från</strong> ¼ av en 1/6 varefter den vattensållades i 2 millimeters såll. Eventuella<br />
fynd mättes sedan in i den aktuella 1/24. Vid varje dags början mättes<br />
varje 1/6:s toppmått och fynden angavs sedan med datum. Detta gav en<br />
stickindelning om cirka 4 centimeter. Fynd plockades upp i preparat då så<br />
ansågs behövas. Bedömningen gjordes i samråd med konservator.<br />
Ungefär 2 centimeter över det gravlagrets botten togs fosfatprover.<br />
Dessa togs för att undersöka om en kropp förmultnat i graven samt med<br />
förhoppningen att eventuellt kunna lokalisera kroppens placering. Inom<br />
kammaren togs proven med 20 centimeters mellanrum och utanför något<br />
glesare för att användas som referensprover (se vidare bilaga 7).<br />
Översiktlig beskrivning<br />
Yttre gravskick<br />
A581<br />
Stensättningens storlek var cirka 17,5×15,2 meter. Den var bredare i öst–<br />
västlig riktning, det vill säga vinkelrät mot åsens riktning, än i nord–sydlig.<br />
Det är svårt att ange ett exakt mått på diametern då den dels är oregelbunden<br />
till formen men framför allt för att dess begränsning var otydlig.<br />
Eftersom storstenpackningen (A200735) var urplockad i den norra delen<br />
tedde sig stensättningen vid undersökningen mer oregelbundet oval än<br />
vad den ursprungligen bör ha gjort.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 55