Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Analyser<br />
Osteologin<br />
För en djupare analys av det osteologiska materialet hänvisas till bilaga 3.<br />
Bevarandeförhållandena för obrända ben i gravarna förefaller ha varit<br />
mycket dålig och endast mindre fragment framkom. De brandgravar som<br />
påträffades uppvisade av naturliga skäl mycket bättre bevaringsförhållanden.<br />
Inga av gravkonstruktionerna på RAÄ 91 kan uppvisa ben som är<br />
könsindikerande, men i en del fall går att avgöra ungefärlig ålder.<br />
I botten av röse 1 påträffades obrända ben <strong>från</strong> tamsvin och får/get<br />
samt ett bränt rörben <strong>från</strong> människa. I kammaren i stensättning 2 (A581)<br />
påträffades en svedd tand (F266) samt brända rörbenen <strong>från</strong> en vuxen<br />
person. Frågan är om det är samma individ, när rörbenet är bränt och<br />
tanden endast svedd. I kammaren i stensättning 3 (A1632) påträffades<br />
endast bevarade obrända ben <strong>från</strong> nöt (F9056) samt oidentifierade fragment<br />
av obränt ben (F473). I stenpackningen i ytan framkom i ett tidigt<br />
stadium delar av ett obränt kranium <strong>från</strong> en vuxen människa, förmodligen<br />
en man (F9083, F9084), daterat till vikingatid. I stensättning 4 framkom<br />
två brända benfragment som var för små för att kunna artbestämmas. I<br />
stensättning A1038 kunde också ett obränt rörben <strong>från</strong> människa konstateras.<br />
Tre brandggravar med människoben påträffades, alla sydöst om röse 1.<br />
I A10534, A9813 och A10263 kunde ben <strong>från</strong> en vuxen individ påvisas.<br />
Det skulle rent teoretisk kunna härröra <strong>från</strong> samma individ, deponerade i<br />
tre olika små nedgrävningar.<br />
Dateringen<br />
Innan undersökningen började förmodades det att gravarna skulle dateras<br />
till bronsåldern, men det visade sig snart att de anlagts under <strong>folkvandringstid</strong><br />
istället. Vi var dock redan i fält osäkra på om röse 1 med sitt<br />
annorlunda utseende och innehåll verkligen skulle dateras till samma<br />
period. Det fanns tangerande konstruktioner som tydde på <strong>folkvandringstid</strong>,<br />
men avsaknaden av en distinkt bengömma gjorde oss tveksamma.<br />
Det visade sig att harts <strong>från</strong> det stenfundament som den resta stenen<br />
(A2636) i norra delen av kantkedjan i röset kunde 14 C-dateras till 1000–<br />
800 f.Kr. (2 sigma) (Ua-24216). Det förefaller troligt att ytan för röse 1<br />
använts i flera olika faser, där en plats med en äldre grav med rest sten<br />
återanvänts, något som inte är ovanligt under <strong>folkvandringstid</strong>, förmodligen<br />
i syfte att signalera hävd och en familjs kontinuitet. Avsaknaden av<br />
fynd och daterande material gör att senare faser i röse 1 är svårdaterade.<br />
Stensättning 2 innehåller ett flertal föremål som daterar graven till andra<br />
hälften av 400-talet, bland annat genom agrafferna, glaset och spelpjäserna<br />
även om glasartefakterna förmodligen varit föråldrade vid nedläggandet.<br />
Kammaren i stensättning 3 är daterad främst genom närvaron av<br />
agraffer och ett sädeskorn (Ua-24295) daterat till 540–660 e.Kr. (2<br />
sigma). Det ger en datering till senare delen av <strong>folkvandringstid</strong>. Stensättning<br />
4 är daterad genom harts (Ua-24217) till 420–620 e.Kr. (2 sigma)<br />
men inga föremål kan ge en snävare datering av konstruktionen. Med<br />
tanke på stensättningarnas monumentala läge på rad på en höjdrygg så<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 33
Change language