Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

18 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
Dessutom påträffades sex anläggningar som inte undersöktes. Av de
undersökta anläggningarna utgjordes fyra av stensättningar innehållande
skelettgravar, en stensättning med brandgravar, två stensättningar utan
ben, tre omarkerade brandgravar, 17 stenpackningar och dylikt, två resta
stenar, ett röjningsröse, ett område med bebyggelselämningar med bland
annat två härdar och 16 stolphål. Undersökningsområdet innehöll dessutom
ytterligare fyrtiotalet övriga anläggningar (se vidare tabell 2).
Gravar
Röse 1 (A1228)
Anläggningen hade en storlek på 8,0×9,0 meter samt var en meter hög
(fig. 5) och var uppbyggd direkt ovanpå en berghäll vars höjd utnyttjats
för att ge ett monumentalt intryck, samtidigt som hällens ”skrevor” gett
plats åt stenpackning. Eftersom stensättning var konstruerad direkt på
hällen framgick dess begränsning tydligt. Någon centralgrav gick inte att
påträffa, antingen har där inte funnits någon eller så har sentida aktiviteter
i form av skyttevärnsbyggnationer förstört den.
Eftersom flertalet patronhylsor samt ”textrester” vars innehåll var relaterat
till hemvärnet hittades framgick en historik kring området, vilken
visade att där förekommit aktiviteter med militära övningar. En förklaring
till att gropen i den centrala delen av röse 1 var så prydligt lagd är att den
nyttjats som skyttevärn. Före undersökningen kunde dessutom konstateras
att stenpackningen endast delvis hade ett tunt torvlagren. Under stensättningen
framkom en stencirkel (A3320), några mindre anläggningar
(fig. 6), samt brända människoben. I kantkedjan stod en rest sten (A2636,
A2449) (fig. 7 och fig. 8) och utgjorde en markör åt norr. Stenen vilade
på ett stenfundament och i detta påträffades harts och brända ben daterade
till mellersta bronsålder. Utanför den resta stenen fanns en halvcirkelformad
stenpackning (A1108) innehållande harts och kvarts. Röset var cirka
1,3 meter högt (fig. 9).
Omkring stensättningen påträffades ytterligare sex tangerande stenpackningar
(A1170, A1184, A1203, A1428, A1440 och A1466). Dessa
kom att benämnas sattelitgravar i fält. Vissa av dem var tydliga, medan
andra var otydliga och svåra att urskilja från de utrasade stenmassorna.
Formerna varierade mellan runda, halvcirkelformade anlagda mot kantkedjan,
samt oregelbundna. I de tangerande stensättningarna påträffades
harts (A1108 och A1170), keramik (A1170 och A1428) samt en kniv och
en draglåsnyckel (A1184). A1170 och A2636 innehöll brända ben.
I hela röset framkom kvarts, totalt cirka 12 kilo, exklusive den som
påträffades i tangerande anläggningar.
Röse 1 och stensättning 2 (A581) var tydligt åtskilda ifrån varandra
med ett avstånd på cirka 4,5 meter.
Stensättning 2 (A581)
Tydligt avskilt från röse 1 låg stensättning 2, (A581) belägen på den
naturliga moränåsen. Den var till utseendet oansenligt flack och hade en
oval rektangulär fördjupning mot centrum vilken visade sig innehålla en
fyndrik kammargrav (fig. 10). Storleken på A581 var 14,3×16,2 meter
med en ungefärlig höjd på 0,43 meter. Stensättningen saknade en tydlig
kantkedja. Däremot omgärdades den av ett bräm av småsten.