Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
Dessutom påträffades sex anläggningar som inte undersöktes. Av de<br />
undersökta anläggningarna utgjordes fyra av stensättningar innehållande<br />
skelettgravar, en stensättning med brandgravar, två stensättningar utan<br />
ben, tre omarkerade brandgravar, 17 stenpackningar och dylikt, två resta<br />
stenar, ett röjningsröse, ett område med bebyggelselämningar med bland<br />
annat två härdar och 16 stolphål. Undersökningsområdet innehöll dessutom<br />
ytterligare fyrtiotalet övriga anläggningar (se vidare tabell 2).<br />
Gravar<br />
Röse 1 (A1228)<br />
Anläggningen hade en storlek på 8,0×9,0 meter samt var en meter hög<br />
(fig. 5) och var uppbyggd direkt ovanpå en berghäll vars höjd utnyttjats<br />
för att ge ett monumentalt intryck, samtidigt som hällens ”skrevor” gett<br />
plats åt stenpackning. Eftersom stensättning var konstruerad direkt på<br />
hällen framgick dess begränsning tydligt. Någon centralgrav gick inte att<br />
påträffa, antingen har där inte funnits någon eller så har sentida aktiviteter<br />
i form av skyttevärnsbyggnationer förstört den.<br />
Eftersom flertalet patronhylsor samt ”textrester” vars innehåll var relaterat<br />
till hemvärnet hittades framgick en historik kring området, vilken<br />
visade att där förekommit aktiviteter med militära övningar. En förklaring<br />
till att gropen i den centrala delen av röse 1 var så prydligt lagd är att den<br />
nyttjats som skyttevärn. Före undersökningen kunde dessutom konstateras<br />
att stenpackningen endast delvis hade ett tunt torvlagren. Under stensättningen<br />
framkom en stencirkel (A3320), några mindre anläggningar<br />
(fig. 6), samt brända människoben. I kantkedjan stod en rest sten (A2636,<br />
A2449) (fig. 7 och fig. 8) och utgjorde en markör åt norr. Stenen vilade<br />
på ett stenfundament och i detta påträffades harts och brända ben daterade<br />
till mellersta bronsålder. Utanför den resta stenen fanns en halvcirkelformad<br />
stenpackning (A1108) innehållande harts och kvarts. Röset var cirka<br />
1,3 meter högt (fig. 9).<br />
Omkring stensättningen påträffades ytterligare sex tangerande stenpackningar<br />
(A1170, A1184, A1203, A1428, A1440 och A1466). Dessa<br />
kom att benämnas sattelitgravar i fält. Vissa av dem var tydliga, medan<br />
andra var otydliga och svåra att urskilja <strong>från</strong> de utrasade stenmassorna.<br />
Formerna varierade mellan runda, halvcirkelformade anlagda mot kantkedjan,<br />
samt oregelbundna. I de tangerande stensättningarna påträffades<br />
harts (A1108 och A1170), keramik (A1170 och A1428) samt en kniv och<br />
en draglåsnyckel (A1184). A1170 och A2636 innehöll brända ben.<br />
I hela röset framkom kvarts, totalt cirka 12 kilo, exklusive den som<br />
påträffades i tangerande anläggningar.<br />
Röse 1 och stensättning 2 (A581) var tydligt åtskilda i<strong>från</strong> varandra<br />
med ett avstånd på cirka 4,5 meter.<br />
Stensättning 2 (A581)<br />
Tydligt avskilt <strong>från</strong> röse 1 låg stensättning 2, (A581) belägen på den<br />
naturliga moränåsen. Den var till utseendet oansenligt flack och hade en<br />
oval rektangulär fördjupning mot centrum vilken visade sig innehålla en<br />
fyndrik kammargrav (fig. 10). Storleken på A581 var 14,3×16,2 meter<br />
med en ungefärlig höjd på 0,43 meter. Stensättningen saknade en tydlig<br />
kantkedja. Däremot omgärdades den av ett bräm av småsten.