Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

30 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
F307
I A2171, en av anläggningarna som tolkats som en rest av en syllstensrad
påträffades en fragmentarisk kniv. Kniven vägde 9,8 gram och var 48,3
millimeter lång, med en bredd på 23,9 millimeter och en tjocklek på 4,2
millimeter.
Draglåsnyckel
I A1184, en av tangerande konstruktionerna till röse 1, påträffades tillsammans
med en järnkniv (F145), ett järnföremål (F423) som tolkats som
en draglåsnyckel med avbruten axdel (fig. 51). Brottytan är strax efter axdelens
böjning påbörjats. Nyckeln är 135 millimeter lång i avbrutet skick
med en tjocklek på cirka 7 millimeter och väger 18,8 gram. I den raka
delens ände finns en ring fästad. Det finns två typer av draglåsnycklar, T-
och L-formade där typen bestäms av om nyckeln har en axdel (L-formad)
eller två (T-formad) (Rogers 1992:1423). Den här beskrivna nyckeln är
L-formad och har förmodligen använts till ett lås på en kista eller liknande
(Ottoway 1992:660). Nyckeln kan dateras till perioden folkvandringstid–vikingatid.
Harts
Rester efter hartstätningsringar från gravkärl eller dylikt är ett vanligt
fynd i gravar från folkvandringstid. Man har ibland även använt harts för
att förtydliga ornamentik (Svanberg 1995:252f). Harts var i denna undersökning
en relativt vanlig fyndkategori i gravarna. Flera bitar av harts på
RAÄ 91:1 hade avtryck, varav en del från trä. I bilaga 9 omnämns parallella
räfflor på avtrycken. Den räfflade biten påträffades i kammaren i
stensättning 3 (A1632).
Alla stora stensättningar innehöll harts, men de flesta bitar var för
fragmentariska för att man ska kunna bestämma deras ursprung. Ett
undantag utgör en del av en hartstätningsring (F496) som påträffades i
A2815. Ett annat undantag är hartsbitarna i stensättning 4 (A1708) som
med stor sannolikhet utgör minst två kärl som tätats med harts. Det första
kärlet var en kantig träask med botten/vägg i 45 graders vinkel (F275,
F277, F487). Det andra kärlet var av en annan typ av kärl gjord av parallelt
hopsatta, (kanske bundna/sydda?) slanor/strån med runt tvärsnitt
(F278, F279). Diametern på ”stråna” är endast cirka 3 millimeter. På ett
fragment syns även två tvärsgående förhöjda/försänkta linjer, exempelvis
efter en sytråd. Se vidare i bilaga 9 för konservatorns information om
hartsen.
Textilier
Textilier förekommer i sällsynta fall i kammargravar och då ofta i små
mängder bevarade genom kontakten med metaller. I stensättning 3 fanns
en mindre mängd textil bevarad på baksidan av en agraffknapp F248 samt
en lite större bit på agraff (F446). De är resterna efter brickband, förmodligen
i ylle (F455). Trådbredden är 0,4 millimeter. Även i kammaren i
stensättning 2 (A2815) framkom ett fragment av textil (F495), tillsammans
med ett fragment av en bronsagraff (F180). Detta textilfragment är
förmodligen också från ett brickband.