Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
40 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
uppbyggnad samt boplatsens innehåll gör det är möjligt att betrakta<br />
området som en stormannamiljö under <strong>folkvandringstid</strong>.<br />
RAÄ 91, och <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong>/Kocktorpskomplexet i övrigt, uppvisar vissa<br />
strukturella likheter med andra <strong>folkvandringstid</strong>a högreståndsmiljöer.<br />
Som exempel kan nämnas, Gamla Uppsala och Valsgärde, där framträdande<br />
gravar är placerade på en åsrygg som en fond i landskapsrummet.<br />
Kan man exempelvis uppfatta gravarna på höjden som representerande en<br />
individ ur en generation, en hövding eller dylik, på liknande sätt som<br />
noterats i båtgravarna i Valsgärde? Hur är kammargravarna lokaliserade i<br />
förhållande till boplatsen? Hur relaterar de till andra närliggande gravfält?<br />
Var i landskapsrummet är de lokaliserade? Är de medvetet exponerade på<br />
ett visst sätt och i så fall hur? I det sammanhanget aktualiseras frågor<br />
rörande till exempel om man uti<strong>från</strong> dessa strukturella likheter kan ana en<br />
underliggande gemensam ideologisk/kosmologisk modell för hur man<br />
önskade organisera ett landskapsrum under <strong>folkvandringstid</strong>?<br />
Varför innehöll den minst monumentala graven de ”finaste” gravgåvorna,<br />
i form av till exempel två överfångsglasbägare och spelpjäser i<br />
glas? I detta sammanhang är det då också intressant att diskutera ifall<br />
kammargravarna i <strong>Sylta</strong>, liksom så många andra kammargravar, har blivit<br />
plundrade eller återöppnade redan under förhistorien (Groop 2000)? I en<br />
del fall relativt snart efter gravens anläggande. Det verkar vara snarare<br />
regel än undantag att innehållet är fragmentariskt och att skelettet saknas.<br />
Varför har man brytt sig om skelettet om man bara var ute efter att<br />
plundra graven på statusföremål eller ska det snarare betraktas som<br />
rituella plundringar utförda i en tid av ideologiska och religiösa förändringar?<br />
Och har skeletten i kammargravarna i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> verkligen<br />
flyttats? Det finns förvisso brända människoben i kammaren i stensättning<br />
2, men fosfatvärdena indikerar att en kropp förmultnat i graven.<br />
<strong>Kammargravar</strong>nas särskilda formspråk och innehåll bör uppfattas som<br />
uttryck för det som till exempel Torun Zachrisson menar vara den nya<br />
sociopolitiska struktur som uppkommer under <strong>folkvandringstid</strong>–vendeltid<br />
(Zachrisson 2004). Där en ny typ av samhälle bildas genom en förändring<br />
i ideologi och samhällskick mot centraliserad makt och en första början<br />
till en framväxande stat kan skönjas. Hur kan denna förändring uppfattas<br />
i det arkeologiska materialet? Kan man i <strong>Sylta</strong> se tecken på den så kallade<br />
<strong>folkvandringstid</strong>a krisen, eller ska det välstånd som ändå förefaller finnas<br />
i trakten uppfattas som att det aldrig har varit fråga om någon kris i<br />
området?<br />
I sammanhanget är det också intressant att jämföra gravarna vid <strong>Lilla</strong><br />
<strong>Sylta</strong> med den kammargrav, samt de brandgravar, som undersöktes av<br />
Stockholms läns museum vid Karby RAÄ 57, Täby socken, i samband<br />
med <strong>Norrortsleden</strong>projektet (Grönwall & Werthwein 2005b) samt med<br />
resultaten <strong>från</strong> Modins undersökning av <strong>folkvandringstid</strong>a gravfält i<br />
Täby. Särskilt en jämförelse mellan kammargravarnas konstruktion, innehåll<br />
och, kanske främst, betydelsen av närvaron av flera relativt samtida<br />
statusgravar så pass nära varandra i regionen, kan ligga till grund för<br />
diskussioner om varför och i vilka sammanhang kammargravar uppförs,<br />
samt vilken typ av maktförhållanden som dylika gravar kan spegla.<br />
Förutom kammargravarna på <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> och i Karby bör också jämförande<br />
studier omfatta endera sex eller nio lokaler beroende på hur man
Change language