Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sedan för hand genom ett samarbete mellan personal <strong>från</strong> SAU och UV<br />
Mitt (Grusmark 2005). Ytan behandlades som övriga undersökta delar av<br />
undersökningsområdet, förutom att ytan fotograferades med fototorn. I<br />
anslutning till syllstensraden påträffades en terrass samt ett område med<br />
rikliga mänger av bränd lera. I samband med framrensningen undersöktes<br />
ytan av den brända leran med en magnet och ett glödskal påträffades. Den<br />
brända leran uppfattades initialt som ett möjligt ässjafundament men<br />
inget städstabbe eller liknande kunde påvisas. Området betraktades som<br />
intressant dels på grund av lämningens bebyggelsekaraktär och dels på<br />
grund av att den var omgärdad av stensträngar (fig. 3).<br />
Det kunde konstateras att det inom området fanns anläggningar som<br />
stratigrafiskt kunde delas in i två faser (fig. 43). Den första fasen består<br />
av tio stolphål, en härd (A10853), två stenpackningar (A9325, A9761)<br />
samt ett lager bemängt med brändlera (A9665, FL2251, FL9392,<br />
FL9365) vilket kan utgöra resterna efter en raserad lerkliningsvägg.<br />
Stolphålen var spridda över ett ungefär 14×4 meter stort område med<br />
sydväst–nordöstlig utbredning. Inga tydliga huskonstruktioner observerades<br />
men fyra av stolphålen har en linjär utbredning. Denna första fas<br />
tolkas som resterna efter en byggnad, och lämningar efter aktiviteter i<br />
anslutning till denna, men dess konstruktion har inte kunnat bestämmas.<br />
Fas 2 består av en terrass (A2129), ett lager (A10319) samt två syllstensrader<br />
(A2171, A2219). Syllstensraderna är som tydligast i syd där<br />
det ligger fyra stenar i linje. Övriga stenar tycks rubbade ur sitt ursprungliga<br />
läge och syllstensraderna är därför inte lika tydliga längs den västra<br />
och norra sidan. Längs den östra sidan saknas syllstenar men den förmodade<br />
byggnaden avgränsas här i stället av terrassen. De beskrivna konstruktionselementen<br />
ligger på en yta på ungefär 5×6 meter.<br />
Terrassen och vissa av syllstenarna ligger ovanpå den brända lerkliningen<br />
och lagret A10319 överlagrar härden A10853. Stenpackningen<br />
A9325 överlagrar vissa av stolphålen. Dock täcks inget av stolphålen helt<br />
av sten. Inom husområdet påträffades en kniv av yngre järnålderskaraktär<br />
(F307), men inga andra daterande fynd påträffades. Någon 14 C-datering<br />
av bebyggelselämningarna ännu inte gjorts.<br />
Fynden på RAÄ 91:1<br />
I nedanstående text kommer ett urval av fyndmaterialet <strong>från</strong> RAÄ 91:1 att<br />
presenteras. Kvartsmaterialet behandlas i ett eget avsnitt. Samtliga fynd<br />
redovisas i fyndtabellen (bilaga 2). Förtydligande beskrivningar av undersökningsområdet<br />
görs som en komplettering till spridningsbilderna och<br />
paralleller dras till liknande fyndsammanhang. Praktfynden kommer<br />
främst vara i fokus och för information om övriga fynd hänvisas läsaren<br />
till fyndlistan. Allt glas som framkom i kammargraven A2815 har studerats<br />
av Lars G Henricson som också skrivit en sammanställning (bilaga<br />
8). Därför kommer endast glasmaterialet att kort nämnas i löptexten.<br />
Konservator Sara Fritsch har gått igenom fyndmaterialet <strong>från</strong> RAÄ 91<br />
och även en hänvisning till hennes resultat görs (bilaga 9).<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 23