Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilagor<br />
Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar<br />
Stensättning/Röse 1 (A1228)<br />
X 94749,7 Y 96727,21 Z 25,75. Fig. 5, 6, 9 och 58.<br />
Översiktlig beskrivning<br />
Stensättningen var placerad i krönläge på en nord–sydlig moränås. Det<br />
var den nordligaste av fyra räknat <strong>från</strong> norr. Längst i norr var stensättning/röse<br />
1, A1228, belägen, sedan låg stensättning 2 (A581), stensättning<br />
3, A1632 och den sista i raden var A1708 (fig. 4). Stensättningen var<br />
huvudsakligen placerad på berghällen men i dess södra del var underlaget<br />
morängrus. Den var lokaliserad på den högsta punkten av åsens norra del.<br />
Placeringen kan betecknas som monumental med exponering mot väster,<br />
norr och öster med en rest sten (A2449) vilken tydligt markerade graven<br />
mot norr.<br />
Före undersökningen var stenarna i stensättningens centrum blottlagda<br />
medan de mer perifera delarna var övermossade. Det fanns en större grop<br />
(A1296) centralt med dragning mot sydöst. Denna var djup med vällagda<br />
kanter och tolkades som ett skyttevärn. I den påträffades patronhylsor<br />
samt pappersbitar med text som kunde kopplas till militär aktivitet. I<br />
botten fanns en mindre eldstad. I samband med konstruktionen av skyttevärnet<br />
har stensättningen skadats kraftigt. Även stensättning 2 har skadats<br />
av denna aktivitet då man hämtat sten <strong>från</strong> denna. Två större träd hade<br />
stått i den nordvästra kvadranten.<br />
Den röseliknande stensättningens yttre form var rundad, något oregelbunden<br />
med en välvd profil. Stenarna var rundade och i storleksordningen<br />
0,5–0,4 meter och låg i 2–3 skikt, med endast mindre inslag av jord och<br />
torv. Konstruktionen kan alltså betraktas som en kal stensättning. I de<br />
lägre nivåerna var stenarna blandade med ett gråsvart torvigt lager vilket<br />
innehöll kvarts. Under stenarna framkom ett ljusbrunt siltigt lager med<br />
kvarts och obrända ben (huvudsakligen svin), samt under detta ett lager<br />
bestående av morän med lite kvarts i de övre delarna (fig. 5 och fig. 9).<br />
Stensättning 1 var uppbyggd direkt ovanpå en berghäll. Man hade utnyttjat<br />
hällen för att lägga sten/stenpackningen ovanpå för att ge ett högre<br />
intryck. Eftersom stensättningen var konstruerad direkt på hällen så gick<br />
det att se dess tydliga begränsning. Någon central grav påträffades inte.<br />
Antingen har där inte funnits någon eller så har konstruktionen av skyttevärnet<br />
förstört den.<br />
De metoder som användes syftade alla till att vara tidsbesparande då<br />
resurserna var mycket knappa. Rensningen genomfördes till stor del med<br />
hjälp av lövblås. Detta visade sig mycket effektivt men medförde att<br />
mindre stenar, patronhylsor och kvartsbitar rubbades ur sitt läge. Plan och<br />
profildokumentationen skedde medels koordinatsatta fotografier. Stenar<br />
plockades kvadrantvis med maskinens gripklo och underliggande lager<br />
och anläggningar grävdes för hand. Massorna sållades till cirka 50 procent<br />
i vattensåll. Undergrunden schaktades slutligen ner försiktigt i 5 centimeters<br />
stick med hjälp av maskin i händelse av att det skulle finnas en<br />
svårupptäckt kammare. Schaktningen avbröts då skenhällen nåddes. Det<br />
fanns skrevor i den underliggande hällen och dessa undersöktes för hand<br />
samt sållades. Inga kulturella spår påträffades dock vid den avslutande<br />
schaktningen.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 47