Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

Översiktlig beskrivning
Stensättningen var draperad över en moränås vilken löpte i nord–sydlig
riktning. Det bestod huvudsakligen av en enskiktad stenpackning av relativt
stora stenar (A5800). Denna var på den östra, samt i viss mån även
på den norra och södra, sidan täkt av en avjämnande småstenpackning
(A5778). Den storblockiga stenpackningen var på den västra sidan organiserad
på så sätt att vissa stenar var lagda i koncentriska cirkelsegment.
I de fall överlapp mellan stenarna kunde konstateras var cirkelsegmenten
lagda medsols. På den östra sidan av den storblockiga stenpackningen
kunde ingen liknande struktur iakttas. En tendens i den storblockiga stenpackningen
var att stenstorleken ökade mot centrum av stensättningen. I
anslutning till kantkedjan runt kammaren var dessutom packningen bitvis
tvåskiktad. Mellan stenarna förekom ett naturligt avsatt, mylligt torvigt
lager innehållande rikligt med rötter och löv (A5806). Det innehöll gott
om sönderdelad kvarts. I lagret påträffades, intill den centrala ekstubben,
ett kraftigt gnagt ben av får/get. Det var även i detta lager som de mänskliga
skelettresterna påträffades men dessa låg högre upp och bör snarare
kopplas samman med den avjämnande stenpackningen. Det påträffades
ingen separat konstruktion som kunde sättas i samband med de vikingatida
skelettresterna
Runt den huvudsakliga stenpackningen löpte ett småstensbräm
(A7413). Detta var som bredast mot öst och väst och smalnade av mot
norr och syd, det vill säga på åskrönet. Brämet låg bitvis över de yttersta
stenarna av storstenspackningen (A5800) och kan således betraktas som
en förlängning av den tätande stenpackningen (A7187). Brämet tunnade
ut mot kanterna och var därför bitvis mycket svårt att avgränsa från den
naturliga moränstenen.
Runt kammaren löpte ett cirka 1m brett kvartsbräm (A7949). Kvartsen
från detta samlades in med relativt stor noggrannhet och den totala vikten
uppgick till 83 kilo. På kvartsbrämet låg en storblockig kantkedja. Denna
var som tydligast på den västra sidan medan den östra var något utrasad
och således ej fullt så tydlig. Kantkedjan dominerades av ett mycket stort
(1,5×1,4×0,8 m) rött block som låg precis söder om kammaren.
Strax utanför kvartsbrämet öster om kammaren påträffades i stenpackningen
en röd glasflusspärla (F470).
Öster om kammaren fanns ett lager av utkastad morän (A8064) vilket
antas ha bildats i samband med att gravschaktet grävdes.
Två meter västsydväst om kammaren påträffades en mindre kolfläck
(A7283). Denna kan inte stratigrafiskt sammankopplas till gravkonstruktionen,
annat än att den naturligtvis är minst lika gammal som stensättningen.
Det är tänkbart att den bildats av någon aktivitet på platsen innan
graven konstruerades men då det förekommer liknande sot och kolfläckar
intill de övriga kamrarna förefaller det rimligt att den är ett resultat av att
man eldat under gravritualen.
Gravschaktet (A8015) var till formen avrundat rektangulärt och nedgrävningskanterna
var branta. Dess storlek var 3,8×1,8 meter, dock är
nedgrävningens exakta avgränsning mot sydöst något osäker då den var
störd av den stora ekstubben. Nedgrävningen var 0,6 meter djup med plan
botten. Det fanns inga spår efter stolphål i nedgrävningens hörn men att
det funnit någon form av träkonstruktion i gravschaktet kan man sluta
sig till genom det inrasade väggspaltslagret (A8075) vilket fungerat som
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta 71