Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 6. 14 C-dateringar av Göran Possnert, Uppsala universitet Prov nr Anr Typ Lab. nr 14 C-ålder BP PK3722 A1228 Stensättning Ua-24245 340 ±35 1490AD–1530AD 1550AD–1640AD PM200005 A9161 Gravlager Ua-24295 1450 ±35 560AD–590AD 595AD–650AD PK200819 A1632 Stensättning Ua-24215 1050 ±40 900AD–920AD 960AD–1030AD PK200820/ FE200678 (F339) A2636 Rest stens fundament 136 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4 Ua-24216 2755 ±40 970BC–960BC 930BC–830BC Kal. 1 σ Kal. 2 σ δ 13 C ‰ PDB Material Kommentarer 1470AD–1650AD -25,8 Hasselnötsskal Under sten i botten. Kontaminerat prov 540AD–660AD -23,9 Sädeskorn obest. 890AD–1040AD -20,1 Ben (människa, neurocranium) 1000BC–820BC -26,5 Harts PK9579 A9311 Gravlager Ua-24217 1535 ±40 430AD–600AD 420AD–620AD -27,3 Harts PK200822 A9813 Brandgrav Ua-24218 1670 ±40 260AD–280AD 340AD–430AD 250AD–470AD 500AD–540AD -21,8 Brända ben (Människa, os longum) PK200818 A1038 Gravschakt Ua-24214 – – Ben (människa, os longum) PK200007 A1038 Gravschakt Ua-24187 180 ±40 1660AD–1690AD 1730AD–1810AD 1920AD–1950AD PK3822 A3815 Sotfläck Ua-24188 2180 ±40 360BC–280BC 260BC–170BC PK9303 A9161 Gravlager Ua-24189 1745 ±40 240AD–350AD 370AD–380AD 1640AD–1710AD 1720AD–1890AD 1910AD–1960AD Skelettrester i torvlagret Ej daterbart p.g.a. konservering -24 Träkol av en Kontaminerat prov 380BC–110BC -25,7 Träkol från tall 130AD–160AD 170AD–200AD 210AD–420AD -26 Träkol av ek F9039 A1228 Stensättning Brända ben (människa, os longum) Ej daterbart p.g.a. för liten benmängd
Bilaga 7. Fosfatanalys av Helena Victor, SAU Arbetet med reflectoquant gjordes av Mia Englund och de statistiska beräkningarna samt rapportens sammanställning av Helena Victor. Fosfatprover på SAU analyseras vanligen med hjälp av Mercks RQflex 2 (reflectoquant). Analysen går till så att fosfaterna i jordproven löses ut med svavelsyra, lösningen får sedan reagera med en mätsticka vars färgning avläses med apparaturen. De analysresultat som redovisas i texten anges i antal ppm PO4ˉ³ löslig i 0,2 M H2SO4 (den fosfatmängd som en viss mängd svavelsyra av en viss styrka klarar av att lösa ut). Valet av analysmetod görs utifrån en önskan om att snabbt få resultat till en rimlig kostnad. Valet av reflectoquanten görs eftersom ingen torkning och malning av proverna krävs, dessutom är det möjligt att själva genomföra analysen med denna utrustning. Detta innebär att det går att snabbt och billigt få analysresultaten. Det är faktiskt möjligt att göra analysen redan i fält, om så önskas, och därigenom låta själva grävningen och dess prioriteringar påverkas. Förutom fördelarna finns också en del nackdelar. Dessa består bland annat i att resultaten troligen inte blir lika noggranna som med vissa andra metoder, till exempel eftersom provens kornstorlek inte är densamma i alla prov. Provmängden uppmäts dessutom med ett volymmått i stället för ett viktmått som kanske kan bidra till ökad precision, men i gengäld innebär en sådan procedur att torkning av proven är nödvändig (Persson 1996:443). Bristen på precision hänger alltså inte samman med reflectoquanten, utan med det faktum att den tillåter analys utan åtgärder så som torkning och malning av proven, som i sin tur ökar precisionen i analysen. Det finns dock inga skäl att tro att en större exakthet i analysen innebära en större mängd användbar information eller en bättre tolkning av fosfatspridningen. Detta eftersom det räcker med att konstatera inom vilka områden det finns förhöjningar jämfört med den omgivande terrängen (ibid.). De tidigare nämnda nackdelarna kan man nämligen komma förbi genom att vara noggrann med att behandla alla prover lika (att ha goda rutiner för provanalys) samt genom att redovisa resultaten på ett sådant sätt att små förhöjningar som beror på minskad noggrannhet i analysen inte kan komma att störa tolkningarna. Metoden med fosfatkartering av gravar baserar sig på att nedbrutna organiska material, i detta fall obrända kroppar, genererar förhöjda fosfatvärden. Metoden att kartera gravar med hjälp av fosfatanalys har varit känd i över tio år (Blidmo 1995), men förefaller inte ha använts i praktiken särskilt ofta. I Norrbotten har metoden testats (Arkeologi i Norrbotten 1998:20) liksom vid undersökningen av Bastubacken i Västmanland. På Bastubacken provtogs gravar med skelettrester bevarade i större eller mindre omfattning för att testa metoden och skaffa ett referensmaterial. Fosfatanalysen visade tydligt på kraftigt förhöjda fosfatvärden på de ytor där kroppar legat under nedbrytningsprocessen (Franzén & Olofsson 1996:27ff). Resultaten visar att gravar med bevarade skelett ger högre fosfatvärden jämfört med gravar med lite eller inga bevarade ben. I samtliga gravar, oavsett benmängd påvisades förhöjda fosfatvärden. De högsta fosfatvärdena tenderade att koncentrera sig till bröst och bäckenregionerna. Det poängterades också att det är viktigt att ta hänsyn till eventuell närvaro av andra organiska material som gravgåvor i form av djur- eller matoffer (Franzén & Olofsson 1996:31). Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta 137
Page 1 and 2:
UV MITT, DOKUMENTATION AV FÄLTARBE
Page 3 and 4:
Innehåll Inledning................
Page 5 and 6:
Inledning Projektet Norrortsleden
Page 7 and 8:
grav” definieras i Nationalencykl
Page 9 and 10:
”…i allmänhet vällagda en- el
Page 11 and 12:
Antikvariska och arkeologiska föru
Page 13 and 14:
Inomlokala frågor Detta inledande
Page 15 and 16:
Stensättningarna Det inledningsvis
Page 17 and 18:
Provtagning Flera olika prover togs
Page 19 and 20:
Konstruktionen var delvis förstör
Page 21 and 22:
Stensättning 4 (A1708) Cirka 2,5 m
Page 23 and 24:
sedan för hand genom ett samarbete
Page 25 and 26:
Glasbägare Den vanligaste typen av
Page 27 and 28:
diametern vid toppen. Motivytan är
Page 29 and 30:
av att skrinhandtag är vanligast i
Page 31 and 32:
Brickband är dekorationsband som t
Page 33 and 34:
Analyser Osteologin För en djupare
Page 35 and 36:
glasbägare förekomma i både manl
Page 37 and 38:
höll mycket färre fynd och ATM:s
Page 39 and 40:
uppbyggda av och stensträngarna ru
Page 41 and 42:
vill förhålla sig till de gravar
Page 43 and 44:
Referenser Andersson, G. & Lidströ
Page 45 and 46:
Rundkvist, M., Holmgren, I., Kjellb
Page 47 and 48:
Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskr
Page 49 and 50:
Tabell 2. Brända ben i A1228. Fynd
Page 51 and 52:
Påbyggda/tangerande anläggningar
Page 53 and 54:
I anläggningens södra del påträ
Page 55 and 56:
i Stensättning 1 men efter avtorvn
Page 57 and 58:
storlekar upp till 0,5 meter och ut
Page 59 and 60:
markytan som kommit att bevaras gen
Page 61 and 62:
A4180, stolphål X 94736,32 Y 96720
Page 63 and 64:
Fnr Sakord Material Antal fragm. Vi
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Stensättning 3 (A1632) X 94720,25
Page 71 and 72:
Översiktlig beskrivning Stensättn
Page 73 and 74:
av ekens rötter från ett djupare
Page 75 and 76:
A4764 X 94714,67 Y 96713,73 Z 24,58
Page 77 and 78:
Lagrets tjocklek varierade mellan 0
Page 79 and 80:
sot-/kolfläckar längs kanten av A
Page 81 and 82:
lager påträffades den övervägan
Page 83 and 84:
A5305 X 94705,52 Y 96720,97 Z 24,88
Page 85 and 86: A10366 X 94700,97 Y 96723,19 Z 25,7
Page 87 and 88: A7910 X 94704,42 Y 96721,64 Z 25,33
Page 89 and 90: Anläggningens storlek var cirka 4,
Page 91 and 92: Analyser och prover: Vedartsanalys
Page 93 and 94: Tabell 12. Ben. Fnr Art Benslag/tan
Page 95 and 96: Placering Anläggningen var placera
Page 97 and 98: A10285 Stolphål, runt, 0,4 meter i
Page 99 and 100: lagret A9665, vilket tolkas som en
Page 101 and 102: Tabell 14. Anläggningar. Anr X Y Z
Page 103 and 104: Anr X Y Z Typ Form i plan 5800 9472
Page 105 and 106: Anr X Y Z Typ Form i plan Form i pr
Page 107 and 108: Fnr Anr X Y Z Fyndomständighet Sak
Page 117 and 118: Benen undersöktes okulärt och vä
Page 119 and 120: A1056 I en slänt nedanför stensä
Page 121 and 122: Referenser Buikstra, J. E. & Ubelak
Page 123 and 124: Bilaga 4. Vedartsbestämning av Ulf
Page 125 and 126: Art: Bark Antal: 17 Material: Förk
Page 127 and 128: Analys ID 4990 Anläggning: 2815 Pr
Page 133 and 134: Tabell 23. Påträffade förkolnade
Page 135: Anr PM Kontext Kol Färskt trä Fä
Page 139 and 140: anta att genomsipringen av fukt i k
Page 141 and 142: Tabell 30. Fosfatlista för RAÄ 91
Page 143 and 144: ID Anr Resultat PPM värde x y z 10
Page 151 and 152: Bilaga 8. Glasanalys av Lars G. Hen
Page 153 and 154: Tabell 31. Glasförteckning och -be
Page 155 and 156: Bilaga 9. Fältkonserveringsinsatse
Page 157 and 158: • Skadad originalyta - större de
Page 159 and 160: Fyndnummer och foto Sakord, materia
Page 161 and 162: Tabell 34. Fynd av bly. Fyndnummer
Page 163 and 164: Fyndnummer och ev. foto Sakord, mat
Page 165 and 166: Fyndnummer och ev. foto Sakord, mat
Page 167 and 168: Fyndnummer och foto Sakord, materia
Page 169 and 170: Bilaga 10. Konserveringsrapport av
show all

Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?