Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
Stensättningen bestod huvudsakligen av en storstenspackning med stenar<br />
i storleksordningen 0,15 meter till 0,50 meter varav en anmärkningsvärt<br />
stor andel bestod av en rödaktig bergart. Denna färgton fanns även i stensättning<br />
1, 3 och 4. Stenstorleken ökade generellt något mot centrum, i<br />
enstaka fall upp till 0,7 meter. Stenarna var i flera fall lagda med en flat<br />
sida mot undergrunden. Vissa av stenarna stack ner i moränen och var<br />
således naturliga moränstenar som utnyttjats i konstruktionen. Under<br />
vissa av stenarna påträffades antropogent sönderdelad kvarts. Kvartsen<br />
påträffades även högt upp i packningen vilket visar att den används i flera<br />
omgångar under ritualen. Dock påträffades ingen kvarts i lagerresten efter<br />
den ursprungliga markytan (A2787) varför man kan sluta sig till att kvartsen<br />
använts <strong>från</strong> att gravschaktet grävts tills stensättningen var avslutad.<br />
Mellan stenarna i storstenspackningen fanns en tätande stenpackning<br />
bestående av mindre stenar (A200736). Denna bredde sig på sina ställen<br />
utanför den storblockiga stensättningen och gav då intryck av att vara ett<br />
bräm.<br />
I stenpackningen påträffades stora mängder (509 kg) bearbetad kvarts<br />
vilket utgjorde 60 procent av den totala kvartsen på lokalen (ca 850 kg).<br />
Kvartsen framkom direkt under torven, spritt över hela stensättningen och<br />
runtomkring, med ökad koncentration mot kammaren. Kvartsen fanns i<br />
alla lager ända ned under bottenstenar i stensättningen, samt nedrasat i<br />
kammaren (A2815). I samspråk med Christina Lindgren bestämdes att<br />
insamlandet av den stora kvartsmängden på lokal 91:1 skulle hanteras genom<br />
att använda sig av fyndinsamlingsområden. Eftersom all kvarts inte<br />
kunde tillvaratas valde vi att i en del fall, till exempel på stensättning 2<br />
med sina enorma mängder kvarts samla in och väga kvartsen i enbart ena<br />
halvan av konstruktionen. Sedan hölls uppsikt på andra halvan för att se<br />
om samma kvartstäthet kunde påvisas, vilket den kunde. Därmed kunde<br />
vi dubblera den ena halvans vikt för att få en totalvikt av kvartsen i hela<br />
stensättning 2.<br />
I stenpackningen påträffades ett sandstensbryne (F141) och en slipsten<br />
i sandsten (F370).<br />
I stensättningens norra del fanns det ett större markfast stenblock<br />
vars storlek var 1,45×1,80 meter. Ungefär 1,5 meter norr om stenblocket<br />
observerades på tornfotografierna en rundad stensamling (A1486). Den<br />
innehöll enstaka kolbitar samt rikligt med kvarts men ingen konstruktion<br />
påträffades annat än att stenarna tycktes mer koncentrerade mot anläggningens<br />
mitt. Eftersom inget annat än den rundade formen skiljer anläggningen<br />
<strong>från</strong> rösets tätande småstenspackning betraktas den som en del av<br />
packningen.<br />
På den södra sidan av stensättningen förekom en ytlig stenpackning<br />
med gott om skarpkantade stenar, omkring 0,05–0,15 meter stora<br />
(A7475). Den innehöll, till skillnad <strong>från</strong> övriga stensättningen, ingen<br />
kvarts. Dess djup var cirka 0,25 meter men en exakt siffra är svår att ange<br />
då småstenar förekom i den tätande packningen mellan stensättningens<br />
större stenar.<br />
Inre gravskick<br />
Centralt under stenpackningen påträffades en, i nord–sydlig riktning utbredd,<br />
1,6×2,4 meter stor stenfylld rektangulär nedgrävning, det vill säga<br />
kammargravens gravschakt (A5000). Stenfyllningen bestod av stenar i
Change language