Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vill förhålla sig till de gravar som dateras till sent 300-tal. Av dessa<br />
lokaler utmärker sig Viken på Lovön (Lamm) och gravarna i Danmarks<br />
by i Danmarks socken, delvis publicerade av Wexell, då dessa lokaler<br />
innehåller fler än en kammargrav. Utöver gravarna i Danmarks socken<br />
och Viken finns det anledning att nämna Valsgärde då där finns tre<br />
stycken daterade kammargravar <strong>från</strong> yngre romersk järnålder–<strong>folkvandringstid</strong><br />
(Groop 2000:21).<br />
Vidare bearbetningsförslag<br />
Närvaron av sotfläckar i anslutning till alla tre kamrarna bör noteras och<br />
en parallell till detta fenomen påträffades i Valsgärde, direkt norr om<br />
kammaren i grav 20 (Tjernberg 1948:52). I alla kamrarna påträffades<br />
sädeskorn. Det kan vara intressant att studera om detta en slump eller om<br />
det är en rest <strong>från</strong> matoffer eller rituella aktiviteter i samband med gravläggandet.<br />
Källmaterialet kan också användas i en fördjupad diskussion kring<br />
gravskicket under <strong>folkvandringstid</strong>. Hur relationen är mellan brandrespektive<br />
skelettgravar och om kan man påvisa ett rituellt återöppnande<br />
av gravar är några frågor som utmärker sig.<br />
Flera av fynden i kamrarna uppvisar spår av material som skulle kunna<br />
analyseras kemiskt. Exempelvis finns oidentifierat material på harts <strong>från</strong><br />
stensättning 3 och 4 som förmodligen suttit i skrin eller askar. Keramikanalyser<br />
är också aktuellt. Materialen på keramik och harts kan säga<br />
något om innehållet i dessa och därmed ge fördjupad kunskap om till<br />
exempel gravgåvor, matvanor eller rituella aktiviteter vid begravningar.<br />
Resterna av brickband på agraffknapparna kan analyseras i syfte att<br />
bestämma färg, teknik och eventuella mönsterrester.<br />
En mer exakt kronologisk följd hos kammargravarna skulle kunna<br />
uppnås genom en noggrann genomgång av typologier hos <strong>folkvandringstid</strong>a<br />
artefakter, kombinerat med fler 14 C-dateringar. Det finns indikationer<br />
på att de monumentala gravarna i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> byggts upp <strong>från</strong> norr till<br />
söder, det vill säga att den högsta punkten tagits i anspråk först.<br />
Sammanfattning<br />
Under juni–oktober 2004 utfördes Societas Archaeologica Upsaliensis<br />
(SAU) en arkeologisk undersökning av gravfält RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
vid <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong>, Fresta socken i Uppland i samband med byggandet av<br />
<strong>Norrortsleden</strong> mellan Edsberg och Rosenkälla.<br />
Genom undersökningen har 91 anläggningar undersökts inom en yta<br />
av 10 620 kvadratmeter där 4 350 kvadratmeter avbanades inom projektet.<br />
Flera gravkonstruktioner påträffades och av dessa var tre kammargravar.<br />
I en av dessa, grav 2, var fyndmaterialet mycket omfattande och<br />
innehöll bland annat glasbägare av överfångstyp, både blåa och gröna,<br />
silverfragment, förgyllda agraffer i silver, spelpjäser i glas, matoffer,<br />
eventuella delar av ett svärd, järnfragment, harts, keramik samt en svedd<br />
människotand och ett bränt rörben <strong>från</strong> människa. De två andra kammargravarna<br />
liknande grav 2 konstruktionsmässigt men var större och fyndtommare.<br />
I grav 3 påträffades främst bronsagraffer, brickband, en eventuell<br />
svärdsdetalj, en kam, järnfragment och harts, medan grav 4 endast<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 41
Change language