03.05.2013 Views

Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

sot-/kolfläckar längs kanten av A9161 utgöra resterna efter en väggkonstruktion.<br />

A9772<br />

X 94720,25 Y 96720,15 Z 25,41. Det oregelbundna runda brungula hårda<br />

grusiga området (0,55×0,35, djup 0,05 m) innehöll kol och kvarts och<br />

utgjorde således ej undergrunden. Avgränsningen var något otydlig. Uppfattades<br />

först som möjligt plundringsspår men kom sedan att tolkas som<br />

ett tidigt inras <strong>från</strong> väggspalten. Ligger i botten av A9161, men inte direkt<br />

mot gravschaktets botten.<br />

Stensättning 4 (A1708)<br />

A1708<br />

X 94703,64 Y 96722,03 Z 24,889. Fig. 30–34, 61, 74–76. A1708 utgör en<br />

stensättning med en central kammargrav. A1708 är en samlande benämning<br />

för alla ingående kontexter och anläggningar i stensättningen. Totalt<br />

hade stensättningen en diameter på cirka 11,5–12,5 meter och var cirka<br />

0,93 meter hög.<br />

Stensättning 4 var till skillnad <strong>från</strong> de andra stora stensättningarna<br />

täckt av en täckgrusmantel ovanpå stenpackningen. Den södra delen var<br />

delvis förstörd av en täktgrop som anslöt till täktområdet söder om stensättning<br />

4. Under denna centrala stenpackning låg den stenkisteliknande<br />

kammaren (fig. 31, 32, 33, 34). Inga stolphål kunde påvisas och få fynd<br />

(fig. 33). Endast två obestämbara fragment av brända ben, kvarts och<br />

harts påträffades (fig. 35), förmodligen hörandes <strong>från</strong> två olika typer av<br />

askar (se bilaga 9), påträffades i konstruktionen. Inte heller fosfatvärdena<br />

uppvisar några kraftiga förhöjningar, även om maxvärdena är högre<br />

än det normala för moränåsen (fig. 36, bilaga 7). Det förefaller troligt<br />

att fynd liksom fosfater, i ännu större utsträckning än i stensättning 3,<br />

förstörts och sipprat ned på grund av gravens och morängrusets genomsläpplighet.<br />

Placering<br />

Stensättningen var placerad i krönläge på en nord–sydlig moränås. Den<br />

var den fjärde stora stensättningen av fyra räknat <strong>från</strong> norr. Avståndet till<br />

den nordligare stensättningen (A1632) var cirka 2,5 meter. Ungefär 1,5<br />

meter nordnordöst om stensättning 4 låg en stenpackning, A1905, i vilken<br />

det påträffades keramik. I övrigt var det sparsamt med anläggningar i<br />

den omedelbara närheten. Direkt söder om stensättning 4 fanns en mindre<br />

grustäkt vilken skadat stensättningens kantkedja något. Täkten var<br />

7,5×3,0 meter och utbredd i öst–västlig riktning. Ytterligare täktgropar<br />

fanns cirka 5 meter söderut.<br />

Utseende före undersökning<br />

Före undersökningen framstod stensättningen som en förhöjning på åsens<br />

krön. Den uppvisade stenar i ytan men inte alls lika rikligt som i de andra<br />

stensättningarna. Ursprungligen syntes en en avrundat rektangulär fördjupning<br />

i nord–sydlig riktning innehållande stenpackning (stenstorleken<br />

0,15–0,40 m), i mitten av stensättningen. Stenpackningen var något ”luftig”<br />

med små hålrum emellan stenarna, och var omgärdad av större stenar,<br />

cirka 0,40–0,80 meter i storlek. Fördjupningen troddes till en början<br />

<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 79

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!