Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sot-/kolfläckar längs kanten av A9161 utgöra resterna efter en väggkonstruktion.<br />
A9772<br />
X 94720,25 Y 96720,15 Z 25,41. Det oregelbundna runda brungula hårda<br />
grusiga området (0,55×0,35, djup 0,05 m) innehöll kol och kvarts och<br />
utgjorde således ej undergrunden. Avgränsningen var något otydlig. Uppfattades<br />
först som möjligt plundringsspår men kom sedan att tolkas som<br />
ett tidigt inras <strong>från</strong> väggspalten. Ligger i botten av A9161, men inte direkt<br />
mot gravschaktets botten.<br />
Stensättning 4 (A1708)<br />
A1708<br />
X 94703,64 Y 96722,03 Z 24,889. Fig. 30–34, 61, 74–76. A1708 utgör en<br />
stensättning med en central kammargrav. A1708 är en samlande benämning<br />
för alla ingående kontexter och anläggningar i stensättningen. Totalt<br />
hade stensättningen en diameter på cirka 11,5–12,5 meter och var cirka<br />
0,93 meter hög.<br />
Stensättning 4 var till skillnad <strong>från</strong> de andra stora stensättningarna<br />
täckt av en täckgrusmantel ovanpå stenpackningen. Den södra delen var<br />
delvis förstörd av en täktgrop som anslöt till täktområdet söder om stensättning<br />
4. Under denna centrala stenpackning låg den stenkisteliknande<br />
kammaren (fig. 31, 32, 33, 34). Inga stolphål kunde påvisas och få fynd<br />
(fig. 33). Endast två obestämbara fragment av brända ben, kvarts och<br />
harts påträffades (fig. 35), förmodligen hörandes <strong>från</strong> två olika typer av<br />
askar (se bilaga 9), påträffades i konstruktionen. Inte heller fosfatvärdena<br />
uppvisar några kraftiga förhöjningar, även om maxvärdena är högre<br />
än det normala för moränåsen (fig. 36, bilaga 7). Det förefaller troligt<br />
att fynd liksom fosfater, i ännu större utsträckning än i stensättning 3,<br />
förstörts och sipprat ned på grund av gravens och morängrusets genomsläpplighet.<br />
Placering<br />
Stensättningen var placerad i krönläge på en nord–sydlig moränås. Den<br />
var den fjärde stora stensättningen av fyra räknat <strong>från</strong> norr. Avståndet till<br />
den nordligare stensättningen (A1632) var cirka 2,5 meter. Ungefär 1,5<br />
meter nordnordöst om stensättning 4 låg en stenpackning, A1905, i vilken<br />
det påträffades keramik. I övrigt var det sparsamt med anläggningar i<br />
den omedelbara närheten. Direkt söder om stensättning 4 fanns en mindre<br />
grustäkt vilken skadat stensättningens kantkedja något. Täkten var<br />
7,5×3,0 meter och utbredd i öst–västlig riktning. Ytterligare täktgropar<br />
fanns cirka 5 meter söderut.<br />
Utseende före undersökning<br />
Före undersökningen framstod stensättningen som en förhöjning på åsens<br />
krön. Den uppvisade stenar i ytan men inte alls lika rikligt som i de andra<br />
stensättningarna. Ursprungligen syntes en en avrundat rektangulär fördjupning<br />
i nord–sydlig riktning innehållande stenpackning (stenstorleken<br />
0,15–0,40 m), i mitten av stensättningen. Stenpackningen var något ”luftig”<br />
med små hålrum emellan stenarna, och var omgärdad av större stenar,<br />
cirka 0,40–0,80 meter i storlek. Fördjupningen troddes till en början<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 79