Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

Stensättningarna
Det inledningsvis pressade tidsschemat, på undersökningen, gjorde att
röse 1 och ytan av stensättning 2, samt det stora flertalet mindre anläggningar,
blev undersökta med traditionella undersökningsmetoder med
profilritning och fotografering av undersökta kvadranter i gravarna, respektive
halva anläggningen i de mindre konstruktionerna.
En kontextuell undersökningsmetod vilket i korthet innebar att enskilda
anläggningar grävdes i kronologisk ordning från det yngsta till de
äldsta, användes vid undersökandet av de stora stensättningarna 2, 3 och
4 i syfte att nå en förståelse för hela konstruktionsförloppet, vilket präglade
dokumentationssystemet i dessa. De enskilda konstruktionselementen
i gravarna undersöktes och dokumenterades var för sig och relaterades
till omkringliggande kontexter. Dessutom frilades och dokumenterades
en profil, i nord–sydlig respektive öst–västlig riktning, genom alla de
stora gravarna, en metod som inte motarbetade den kontextuella dokumenteringen
då profilen dokumenterades efter hand som kontexterna
grävdes fram. I stor utsträckning valdes tidsbesparande undersökningsmetoder
för undersökningen av yttre gravskick för att koncentrera de
knappa undersökningsresurserna till gravarnas kammare.
I kamrarna avlägsnades lagren ned till det fyndförande gravlagret med
gotlandshacka. Gravlagret undersöktes med skärslev, svampkniv och
tandläkarverktyg. Gravlagret delades vidare in i åtta grävenheter, i vilka
man grävde en fjärdedel i taget för att få en finmaskig fyndspridning. I
praktiken skedde arbetet på så sätt att ett öskar samlades in från en fjärdedels
grävenhet i taget. Detta sållades i 2 millimeters vattensåll och eventuella
fynd mättes in som en punkt i den aktuella fjärdedelen av grävenheten.
Vid varje arbetsdags början mättes grävenheternas toppmått in, och
på påsarna angavs fynddagen. Härigenom uppnåddes en stickindelning på
omkring 5 centimeter per stick, där varje dags arbete utgjorde ett stick.
Detta tillvägagångssätt ledde till en noggrann fyndinsamling samtidigt
som det ledde till ett effektivt tillvaratagande av fynden, dessutom kunde
ett relativt hög grävtempo upprätthållas. Större fynd och preparat mättes
in med totalstation och fotograferades innan upptagande. Alla prover
mättes också in. Dessutom fotograferades kammaren varje dag. Varje
kammare tornfotograferades också kontinuerligt.
De andra gravarna undersöktes i sin helhet och vattensållades. De
dokumenterades fotografiskt och profil ritades.
Övriga anläggningar grävdes till hälften och profilen dokumenterades.
Fyndinsamlingen skedde främst genom handplockning. Anläggningarna
fotograferades i plan, ritades/fotades i profil samt registrerades i en
anläggningsbeskrivning. Den syllstensgrundsliknande konstruktionen i
undersökningsområdets sydöstra del undersöktes enbart mycket översiktligt.
Den kallas nedan husområdet.
Fyndhantering
Fynd i kammargravarna frampreparerades, där så var möjligt, med hjälp
av tandläkarverktyg eller svampkniv. En stor del av fynden påträffades i
samband med vattensållning. Utanför kammargravarna framkom fynden i
samband med skärslevsgrävning eller vid sållning. Metallfynd förvarades
i torrbox och glasfynd med destillerat vatten i kylskåp. Konservatorns
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta 15