Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

34 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
förefaller det mindre troligt att stensättning 4 skulle ha anlagts före stensättning
3. I så fall skulle ett utrymme ha lämnats kvar mellan grav 2 och
4 för den senare graven 3.
Sammanfattningsvis kan konstateras att aktiviteter i området kan beläggas
redan under bronsålder då anläggningen vid den resta stenen
(A2636) anlagts. Eftersom denna utgör en del av en större stensättning är
det rimligt att anta att även röse 1 ursprungligen anlagts under yngre
bronsålder. Under förromersk järnålder har en stensättning (A2583) utan
ben anlagts i ett enskilt läge i södra delen av området.
Under folkvandringstid blir området ett regelrätt gravfält och gravar
från denna period är stensättning 2, 3, 4 och förmodligen A1038 samt
brandgravarna A10534, A9813 och A10263. Dessutom förefaller några
av de tangerade anläggningarna till röse 1 anlagts under denna period.
Under vikingatid finns mer sporadiska lämningar. Exempelvis verkar en
av de tangerande (A1184) anläggningarna ha anlagts under vikingatid
Dessutom kunde det kranium som påträffades ytligt i stensättning 3 dateras
till vikingatid.
Bebyggelselämningen i områdets sydöstra del är ännu odaterad, men
ett fynd av en kniv från yngre järnålder kan ge en ungefärlig datering av
lämningen.
Kvartsen på RAÄ 91:1
Påfallande stora mängder kvarts påträffades inom undersökningsområdet.
En översiktlig kontroll av kvartsen gjordes av Christina Lindgren (UV
Mitt) i fält som gav vid handen att den är antropogent sönderdelad, det
vill säga sönderslagen av människa, men inte i syfte att tillverka redskap.
Inga regelrätta avslag eller redskap påträffades. Ungefär 850 kilo uppvägdes
inom lokalen, där de största mängderna (509 kg) uppmättes i
stensättning 2 (A581), men även i stensättning 3 (A1632) fanns stora
mängder (271 kg) (fig. 55). Kvartsen koncentrerades främst runt gravarna
1, 2 och 3 (fig. 56). Kvartsförekomsten vid gravarna kan jämföras med de
gravar på RAÄ 87:1 som också innehöll kvarts, dock inte i lika stora
mängder. Kvarts förekommer i gravar från folkvandringstid, men inte i
sådana mängder som på RAÄ 91. Liknande mängder har påträffats i ett
fåtal andra fall, exempelvis i ett röse från bronsåldern i Halland (Carlie
1999) samt en fyrkantig stensättning i Sannarp i Halland (Streiffert &
Strömberg 1998).
Kvartsinventering med inriktning mot att söka efter ett kvartsbrott
gjordes i närområdet runt Lilla Sylta. Inventeringen genomfördes av
Roger Wikell på uppdrag av UV Mitt. Något kvartsbrott kunde dock inte
upptäckas och ej heller några för kvartsbrytning lämpliga bergarter.
Kvartsen är således med stor sannolikhet inte lokal utan har fraktats till
Lilla Sylta från något annat område.
Könsbestämning och social ställning
Förutom det förmodat manliga vikingatida kraniet i ytan på stensättning 3
kunde inga av benen könsbestämmas. Däremot kan en del av fynden
könsattribueras. Exempelvis kan både spelpjäser och glasbägare anses
vara typiskt manliga föremål i gravar (Petré 1993), men på Gotland kan