Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

lager påträffades den övervägande delen av kvartsen i stensättning 4,
speciellt i stensättningens norra del. Den exakta avgränsningen var svår
att avgöra då täckgrusmantelns fyllning var snarlik omgivande jordarter.
Täckgrusmanteln sipprade även ner mellan stenarna i den underliggande
stenpackningen och ner till det tredje lagret.
Under täckgrusmanteln framkom en rund stenpackning (A6872) med
stenar vars storlek varierade från 0,05–0,6 meter. Stenpackningen innehöll
en anmärkningsvärt hög andel stenar av en rödaktig bergart. Den var
huvudsakligen enskiktad men inom ett område, med en diameter på cirka
1,5 meter, öster och väster om kammaren var den tvåskiktad. Stenpackningen
omgärdades av en mycket prydligt lagd kantkedja bestående av
0,2–0,3 meter stora stenar. Då stenpackningen var mycket tydligt avgränsad
mättes denna in med stor noggrannhet. Mot kanterna av kammargravens
schakt fanns stenar i storleken 0,4–0,8 meter vilka omgärdade
gravschaktet. Stenarna var jämförelsevis stora i förhållande till stenpackningens
övriga stenmaterial.
Under stenpackningen låg ett lager av brungul sand (A7203) vilket
innehöll mindre stenar upp till 0,07 meter. Det förekom kvarts även i
detta lager, men då främst i övergången mellan detta och den överliggande
täckgrusmanteln. På stensättningens östra sida förekommer kvartsen
i (A7203). I detta lager påträffades öster om gravschaktet en mängd sot-/
kolfläckar (A7329, A7354, A7365, A7465, A200240 och A7838). Sot-/
kolfläckarna påträffades direkt under stenpackningen. Det var vid undersökningen
i vissa fall svårt att avgränsa enskilda sot-/kolfläckar varför
vissa mättes in som ett gemensamt område.
I mitten av stensättningen fanns en fyrsidig försänkning (A1744)
vilken var fylld med sten. Stenstorleken i den översta delen av försänkningen
var 0,15–0,40 meter. Utöver denna fördjupning observerades, i
den nordvästra delen, en grop (A4966) vilken tolkades som en täktgrop
och antogs ha tillkommit i samband med gravkammarens anläggande.
Möjligen kan jord och stenmaterial ha plockats ifrån täktgropen och sedan
använts vid anläggandet av kammargraven. Gropen uppvisar inga
förhöjningar i fosfatvärdena.
Sydsydväst om stensättning 4, i täktområdets omedelbara närhet, fanns
ett flertal stenar som hade slängts upp på, och i anslutning till, stensättningen.
Detta antas ha skett i samband med aktiviteterna vid täktgropen
(A4773). Den uppslängda stenen schaktades av skiktvis av med maskin
för att se om eventuella rester av anläggningar kunde skönjas i de underliggande
lagren. Det visade sig dock endast vara opåverkat material under
stenarna. Området med uppkastade stenar mätte 1,8×2,3 meter.
På den östra sidan av stensättningen syntes i ytan en till formen rektangulär
stenpackning. Denna antogs till en början utgöra en enskild
anläggning men visade sig sedan vid undersökningen tillhöra stenpackningen
då den bestod av samma lager som i resten av stensättningen.
Det kan vara värt att påpeka att stensättningens yttre konstruktion hade
slående likheter med A1038, som låg strax sydväst om stensättning 3. De
båda stensättningarna hade utseendemässiga likheter som en övertäckande
grus/jordmantel och en fördjupning i mitten.
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta 81