Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
A8075<br />
X 94721,48 Y 96720,21 Z 25,508. Den inrasad väggspaltsfyllning hade<br />
ett yttermått på 3,7×1,8 meter, samt ett innermått på 2,5×0,85 meter.<br />
Detta var den morän som ursprungligen varit fyllning i spalten mellan<br />
gravschaktet och kammarväggen. Den är något smutsigare och mjukare i<br />
karaktären än den naturliga moränen samt innehåller kulturellt material,<br />
till exempel sönderdelad kvarts, små kolfragment, samt en bit bränd lera<br />
(F267). Fyndmaterialet är sannolikt att betrakta som rester efter tidigare<br />
aktivitet på platsen och ej avsiktligt deponerat som en del av ritualen.<br />
Avgränsningen mot den naturliga moränen i sydsydöst–syd är oklar då<br />
ekstubben har påverkat området. Inre begränsningen är inmätt något schematiskt<br />
då den egentliga avgränsningen är mycket ojämn och flikig.<br />
Moräninraset fortsätter under det bruna sandlagret A8171 men är där<br />
något smutsigare. Det innehåller då mörka stråk samt ett fåtal sotfläckar.<br />
Kvartskoncentrationen är lika hög som över A8171.<br />
Fynd: Bränd lera (F267, vikt 5,7 g), eventuellt vävtyngdsfragment.<br />
A8171<br />
X 94720,72 Y 96719,93 Z 25,556. Det bruna sandlagret (2,87×1,2 m)<br />
blev synligt under det mylliga lagret (A5806) samt under det inrasade<br />
takstenen (A7989). I den norra delen innehåller lagret fler stenar än i den<br />
södra. Lagret är även som tjockast i norr där det är cirka 0,05 meter medan<br />
det i söder endast är 0,01–0,02 meter tjockt. Det var svagt skålformat<br />
och hade i kanterna inrasad morän såväl över som under sig. Det uppfattades<br />
i fält som en naturlig mörkfärgning orsakad av fukt.<br />
A9161<br />
X 94720,61 Y 96719,91 Z 25,471. Fig. 27–29. Ett avrundat rektangulärt<br />
lager med måtten 2,95×1,0 meter och med ett djup 0,13 meter utgjorde<br />
själva gravlagret. Gravlagret påminde till en början om den inrasade<br />
väggspaltsfyllningen men var mer brunsmutsig till sin karaktär. Lagret<br />
bestod av mörkbrun grusig sand med enstaka stenar i storleksordningen<br />
0,05 meter. Det innehöll små spridda kolbitar, rikligt med kvarts samt gott<br />
om flammiga färgningar.<br />
Till formen var lagret oregelbundet rektangulärt med avrundade hörn.<br />
Dess sydöstra del var störd av den stora ekstubben som stod utanför kammaren.<br />
Lagrets utbredning ökade något när man grävde bort den inrasade<br />
väggspaltsfyllningen. Längs lagrets begränsning, främst längs den västra<br />
kanten, fanns tio klart avgränsade sot och kolfläckar, upp till 0,05 meter<br />
stora. Dessa kan eventuellt utgöra rester efter en väggkonstruktion som<br />
kolats. Längs den västra sidan fanns även en mörkfärgning (A9444) som<br />
var mycket skarpt avgränsad mot väster men vars östra sida flöt ihop med<br />
gravlagret. Även denna kan vara ett spår efter väggkonstruktionen.<br />
I lagrets undre del varierade färgen mellan norr och söder på så sätt<br />
att det var svartbrunt/mörkbrunt i söder och grårödbrunt i norr. Det fanns<br />
även något mer kvarts i norr, speciellt större bitar. Kvartsen förekommer,<br />
både i norr och söder, hela vägen ner till lagrets absoluta botten.<br />
I lagrets sydöstra del fanns ett område som var hårt och grusigt<br />
(A9772). Det var cirka 0,4×0,4 meter stort och svårt att avgränsa med<br />
säkerhet. Sannolikt är detta inrasad väggspaltsfyllning men då de förekommer<br />
i fyllningen bör de utgöra resterna efter ett tidigt inras innan hela<br />
kammaren kollapsade.