Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
markytan som kommit att bevaras genom att den täckts av utkastlagret<br />
(A4982) <strong>från</strong> gravschaktet (A5000).<br />
A4982, utkastlager<br />
X 94734,74 Y 96722,41 Z 25,671. Lagret utgörs av de massor som kastades<br />
ut då gravschaktet grävdes. Det var ungefärligen solfjädersformat och<br />
låg öster om gravschaktet. Jordarten var grusig morän och lagrets tjocklek<br />
uppgick till cirka 0,3 meter med uttunnande kanter.<br />
A7475, småstenspackning<br />
X 94729,29 Y 96719,83 Z 26,194. Småstenspackning i ytan av A581.<br />
Den utmärkte sig tydligt <strong>från</strong> den övriga packningen genom att den bestod<br />
av mindre stenar 0,05–0,15 meter stora. Ett annat utmärkande drag<br />
var att den inte innehöll någon kvarts. Till en början uppfattades det som<br />
om stenpackningen låg som en bro mellan stensättning 2, A581, och<br />
stensättning 3, A1632, men vid undersökningen visade det sig att den inte<br />
överlappade A1632. Tjockleken var omkring 0,25 meter. Småstenspackningens<br />
utbredning var cirka 1,76×2,32 meter.<br />
A200735, storstenspackning<br />
X 94734,52 Y 96720,24 Z 25,104. Stenstorleken i A581 var cirka 0,15–<br />
0,50 meter med en tendens till ökande stenstorlek mot mitten. I enstaka<br />
fall uppgick stenstorleken till 0,7 meter och då i de centrala delarna. Stenmaterialet<br />
bestod till en påfallande hög grad av en rödaktig bergart. Ingen<br />
kantkedja kunde observeras i stenpackningen.<br />
A200736, tätande småstenpackning<br />
X 94736,05 Y 96720,57 Z 25,104. Mellan stenarna i storstenspackningen<br />
fanns en tätande stenpackning bestående av mindre stenar (A200736) i<br />
storleksordningen 0,05–0,10 meter. Denna bredde sig på sina ställen utanför<br />
den storblockiga stensättningen och gav då intryck av att vara ett<br />
bräm.<br />
Inre gravskick<br />
A1769, fördjupningen<br />
X 94735,02 Y 96719,45 Z 26,125. Är egentligen inte att betrakta som en<br />
anläggning utan som en observation i ytan som visade sig utgöra den fördjupning<br />
som den insjunkna kammaren skapat.<br />
A2815, gravlagret<br />
X 94735,16 Y 96720,45 Z 25,638. Fig. 15–21. Gravlagret bestod av brungul<br />
sand med fläckvis sotinblandning. Lagret var som tjockast i sydöst<br />
och mätte där 0,1 meter och som tunnast i nordväst där det endast var<br />
0,03 meter tjockt. Medeltjockleken på lagret var 0,06 meter. Fördelningen<br />
av lagertjockleken överensstämde med spridningen av fosfatvärdena på<br />
så sätt att ett tjockt lager korresponderade mot höga fosfatvärden. Strax<br />
ovanför lagrets botten framkom kolbitar, tidigare så hade det varit mestadels<br />
sotfläckar i anläggningen. Kolbitarna låg utspridda/utströdda cirka<br />
0,03–0,04 meter ovanför botten. Under lagret följde en mycket hård rödaktig,<br />
fläckvis grå, skenhäll vilken var i det närmaste omöjlig att gräva i<br />
med spade.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 59