Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

20 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
Stensättning 3 (A1632)
Intill, men åtskiljd från, stensättning 2 låg stensättning 3 (A1632). Den
var till sin karaktär lik stensättning 2, men var byggd med en mer storblockig
stenpackning, särskilt på den västra sidan, vilken vette mot boplatsen
på RAÄ 271. Från början betraktades stensättningen som röse just
på grund av att den föreföll välvd genom sin placering på åskrönet. Då
undersökningen börjat stod det dock klart att stenpackningen i huvudsak
var enskiktad. Stensättningen uppfattades som högre än vad den egentligen
var då topografin med den naturliga moränåsen utnyttjats för att ge
graven monumentalitet. Stensättningen var cirka 16×18 meter, 1,10 meter
hög, med en rektangulär fördjupning i mitten på cirka 4×2 meter omgiven
av större stenblock och med ett mycket stort rött block i söder (2×1,5 m)
(fig. 22). De omgärdande stenblocken var större än stenen i den övriga
stenpackningen. I samband med den ytliga rensningen öster om fördjupningen,
invid roten från en mycket stor ek, påträffades delar av ett obränt
kranium och ett lårben. Dateringen av dessa tidsfäste den döde till
vikingatid (Ua-24215). Ytligt i graven, väster om kammaren påträffades
också en bygelnål i brons (F285) och öster om kammaren påträffades en
röd glasflusspärla (F470).
Under fördjupningen fanns nedgrävningen för kammaren vilken hade
måtten 3,6×1,65 meter (fig. 23) och själva kammaren var 3×1 meter (fig.
24, fig. 25). Nedgrävningen var 0,6 meter djup med plan botten (fig. 26).
Det fanns inga spår efter stolphål i nedgrävningens hörn, men att det
funnit någon form av träkonstruktion i gravschaktet kan man sluta sig till
med utgångspunkt i ett troligt inrasat väggspaltslager (A8075), vilket
fungerat som fyllning i det utrymme som funnits mellan kammarväggen
och gravschaktet. Under den inrasade väggspaltsfyllningen påträffades
det fyndförande gravlagret (A9161) (fig. 24). Detta var som störst
1,0×2,95 meter. Fynd som påträffades bestod bland annat av två agraffer i
brons (fig. 27) där den ena enbart bestod av en knapp (F248) och den
andra av en hel hakedel med tre agraffer (F446). På båda agrafferna påträffades
rester av brickband. Några bronsbleck samt fragment av järn
framkom också. Dessutom påträffades en kam (F265), samt harts och ben
(fig. 28). I kammaren påträffades också ett obestämt sädeskorn.
Fördelningen av fosfatvärdena (fig. 29) i gravkammaren indikerar närvaron
av en kropp, som åtminstone delvis upplösts, i kammarens södra
del. Värdena kan jämföras med lika höga från stensättning A1038, där
delar av ett obränt människoskelett framkom i samband med de höga
värdena. Värdena i stensättning 3 är inte riktigt lika höga, men utifrån de
få fyndens bevarandegrad förefaller det troligt att fynd och fosfater
sipprat ned i morängruset som kammaren låg nedgrävd i.
Kvarts fanns spridd i hela stensättningen, med en koncentration i och
omkring kammaren. I stenpackningen samt det yttre stenbrämet insamlades
totalt 113 kilo. Runt kammaren fanns rikligt med kvarts utspritt som
ett bräm. Kvartsvikten i detta bräm uppgick till 83 kilo. I själva gravschaktet
samlades 70 kilo in. Den egentliga kvartsmängden i röset är
något högre då det på grund av tidsskäl inte gick att genomföra någon
fullständig insamling. Den totala kvartsmängden i samtliga kontexter i
stensättning 3 uppgick till 271 kilo, vilket utgör 32 procent av den tillvaratagna
kvartsen på undersökningsområdet.