Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
132 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
Bilaga 5. Makrofossilanalys av Anneli Ekblom och<br />
Håkan Ranheden, UV Mitt<br />
Makrofossilanalys har på uppdrag SAU utförts på jordprover i<strong>från</strong> gravområde<br />
RAÄ 91, Fresta socken daterat till <strong>folkvandringstid</strong>. Proverna<br />
bestod av fyllning i<strong>från</strong> gravar och stenpackningar. Syftet med analysen<br />
var att med hjälp av de botaniska makrofossilierna belysa användning<br />
och funktion av anläggningar. Vad det gäller de provtagna gravkontexter<br />
var ytterliggare en frågeställning att diskutera eventuella rituella aktiviteter<br />
eller offer i samband med gravläggning. Generellt innehöll proverna<br />
mycket sparsamt med förkolnade fröer eller frukter, varför det inte är<br />
möjligt att närma sig dessa frågeställningar på basis av denna analys.<br />
Metod<br />
En provmängd på cirka 1,5–2 liter togs ut i fält <strong>från</strong> varje anläggning. Därefter<br />
preparerades proverna. Preparering gjordes genom en kombination<br />
av slamning och flotering. Materialet sattes i rörelse i en 10 liters hink under<br />
det att vatten tillsattes. Principen för denna preparering är att rörelsen<br />
får det organiska materialet att lägga sig på ytan av lösningen medan det<br />
minerogena sjunker till botten. Vid själva flotationen tillförs dock sådan<br />
rörelseenergi att även bränt material följer med vid den följande dekanteringen<br />
över siktarna. Siktar med en minsta diameter av 0,5 millimeter har<br />
använts. Processen upprepas flera gånger tills inget organiskt material eller<br />
förkolnade växtrester längre kan observeras i det resterande materialet.<br />
Proverna analyserades i 10–40 gångers förstoring med hjälp av ett stereomikroskop.<br />
Bestämningen av fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur<br />
Beijerink (1969), Berggren (1969, 1981), Jacomet m.fl. (1989),<br />
Jacomet (1989), Anderberg (1994). Referenssamlingen på GAL, Riksantikvarieämbetet<br />
konsulterades även. Sammanlagt 41 stycken prover har<br />
analyserats. Innehållet av moderna fröer i proverna var rikligt, och färska<br />
granbarr förekom i större mängder i proverna. Endast förkolnat material<br />
har beaktats i analysen, övriga påträffade färska fröer och annat växtmaterial<br />
har betraktats som moderna då bevaringsförhållandena inte bedöms<br />
som gynnsamma nog för att organiskt material skall ha bevarats. Analyserade<br />
prover och påträffade förkolnade frön och frukter presenteras i tabell<br />
23 och tabell 24. Mängden träkol, färskt trä samt innehållet av ben och<br />
mollusker i samtliga analyserade prover har uppskattats till antal och denna<br />
uppskattning är relativ (x: mkt sparsamt, xx: sparsamt, xxx: måttligt,<br />
xxxx: rikligt, xxxxx: mycket rikligt). Fragmenterade sädeskorn och andra<br />
fröer presenteras i tabell 23 uppskattade till minimum antal (med undantag<br />
av fragment av hasselnötskal). Sädeskornen är listade under vulgär<br />
namn med vetenskapligt namn inom parantes medan ogräs fröerna är listade<br />
med vetenskapligt namn och vulgär namn inom parantes.<br />
Kort diskussion om analysresultatet<br />
Samtliga prover innehöll mycket sparsamt med förkolnade frö eller frukter.<br />
Totalt framkom endast elva sädeskorn samtliga spridda i olika anläggningar.<br />
Materialet dominerades av förkolnade granbarr och enbärsfröer.<br />
I A9688 förekom ett flertal fragment av hasselnötskal. Förekomsten av<br />
granbarr och enbärsfröer speglar troligt den naturliga miljön på platsen,<br />
snarare än gravritual. Med en större kunskap om provtagna kontexter är<br />
det dock möjligt att denna diskussion kan fördjupas.