Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
tillförs. Spiralmotivets ursprung kan spåras i den senromerska konsten<br />
och förekommer som ett vanligt formelement inom såväl Nydamstilen<br />
som tidig stil I och den efterföljande Sjörupstilen (Waller 1996:64).<br />
Waller daterar agrafferna i spiralmotivsgruppen till en tidig del av stil I,<br />
förslagsvis 400-talet e.Kr. (Waller 1996:65).<br />
Agraffknappar med triskelmotiv har även påträffats i bland annat<br />
Högom där det fanns åtta agraffer med triskelmotiv. Dessa var fördelade i<br />
två set med två + två knappar i varje och påträffades under den gravlagdas<br />
huvud (Ramqvist 1992:94). Agrafferna i Grav 17 på gravfältet vid<br />
Danmarks by, Uppland (RAÄ 100) liknar de som påträffades i A2815.<br />
De var mycket små och påträffades i vad som tolkas som en barngrav<br />
(Wexel, muntlig uppgift). Även i Grav 2 i Viken, Lovö, Uppland (RAÄ<br />
57) påträffades en agraff med triskelmotiv. Denna var den enda i sitt slag<br />
men det fanns ytterligare agraffer dekorerade med omegaliknande symboler<br />
(Lamm 1972:25f). Lamm daterar agrafferna i G2 till period VI:2<br />
och hänvisar, till Arwidssons åsikt att graven bör ha anlagts före år 500<br />
e.Kr. (Lamm 1973:58).<br />
I Wallers avhandling presenteras två gravar som innehåller agraffer<br />
med triskelmotiv. Dessa är nålgrav nr 10 och nålgrav 110 (Waller<br />
1996:182, 190). Båda dessa innehåller vulstnålar, varav en typ kan dateras<br />
till yngre <strong>folkvandringstid</strong> medan övriga förekommer under hela<br />
<strong>folkvandringstid</strong>en (Waller 1996:118). Nålarna kan således inte datera<br />
triskelagrafferna närmare än till <strong>folkvandringstid</strong>. Det bör också påpekas<br />
att agraffer är en av de fyndtyper Waller använder i sin analys varför det<br />
föreligger en viss risk för cirkelargument om man använder nålarna för<br />
att datera agrafferna.<br />
Det råder alltså delade meningar om hur triskelagrafferna bör dateras,<br />
men uti<strong>från</strong> ovanstående diskussion, övrigt fyndmaterial och gravens<br />
konstruktion förefaller en datering till andra hälften av 400-talet vara<br />
rimlig.<br />
F286<br />
Agraffknappen är rund och något oregelbunden i förgyllt silver (fig. 46).<br />
Längs ytterkanten löper en avsatts som gör diametern något större vid<br />
basen. Diametern vid basen varierar mellan 13,7 och 14,3 millimeter och<br />
vid toppen mellan 13,3 och 13,7 millimeter. Knappens vikt var 0,8 gram.<br />
Motivytan är 9 millimeter och täcks av en triskel vars virvlar löper medsols.<br />
Triskeln är till utförandet något oregelbunden. I bildytans svicklar<br />
finns upphöjda trianglar. Utanför bildytan finns en smal odekorerad yta<br />
som avgränsas av en förhöjd 0,7 millimeter tjock och 1,4 millimeter hög<br />
kantlist. Agraffknappens höjd är 2,3 millimeter varav den tjockare basen<br />
utgör knappt mindre än hälften. Baksidan är plan sånär som på ett litet<br />
oregelbundet område i mitten. Knappen har förmodligen varit högre.<br />
F258<br />
Agraffknappen är rund och något oregelbunden i förgyllt silver. Längs<br />
ytterkanten löper en avsatts som gör diametern något större vid basen.<br />
Knappens vikt var 0,7 gram. Diametern vid basen varierar mellan 12,9<br />
och 13,9 millimeter och vid toppen mellan 12,5 och 13,1 millimeter.<br />
Dock kan det påpekas att den kantlist som löper runt agraffen är något<br />
sämre bevarad än kanten på F286 vilket försvårar mätningen av
Change language