Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inomlokala frågor<br />
Detta inledande perspektiv utgörs till stor del av själva fältarbetet och<br />
behandlar främst de enskilda anläggningarna. Vid undersökandet av<br />
gravarna lades, av naturliga skäl, tonvikt på analyser och dokumentation.<br />
Essentiellt för alla former av analyser och vidare studier inom arkeologin<br />
är att den enskilda anläggningen dokumenteras så noggrant som möjligt<br />
då detta möjliggör att det framtagna material kan knytas till mer generella<br />
påståenden och ett teoretiskt ramverk med vetenskapliga ambitioner.<br />
I fråga om gravar och begravningsritual lyfts betydelsen av detta fram<br />
genom det franska tafonomiska förhållningssättet anthropologie de<br />
terrain, vilket presenteras närmare av bland annat Liv Nilsson Stutz<br />
(2003), ett förhållningssätt som delvis influerat behandlingen av de komplexa<br />
kammargravarna. Rörande kammargravarna var målet att fastställa<br />
den yttre såväl som inre gravkonstruktionen, särskilt gravkammarens<br />
uppbyggnad och fyndens exakta placering. De olika analyserna syftade<br />
till att fastställa och förtydliga de olika fyndens karaktär för att spåra<br />
begravningsritualer och skapa underlag för de bygde- och kulturrelaterade<br />
frågorna. Flera 14 C-prover skulle samlas in, både <strong>från</strong> konstruktionens<br />
olika lager och <strong>från</strong> de fyndförande lagren. Analyserna av makrofossil<br />
i gravarna kan ge underlag för tolkningar av aktiviteter i samband<br />
med begravningarna. Bilden av det inre gravskicket nyanseras ytterligare<br />
med hjälp av en fosfatkartering vilken kan påvisa eventuell närvaro av<br />
organiska nedläggningar i graven, exempelvis en kropp eller gravgåvor i<br />
form av djuroffer eller dylikt. Den osteologiska analysen syftar till att<br />
utröna om det funnits eventuella köns- eller åldersbundna mönster i gravskicket,<br />
såväl som att identifiera matoffer och gravgåvor. God dokumentation<br />
och väl utförda analyser är en förutsättning för att de vidare frågeställningarna<br />
skall kunna besvaras. De inomlokala frågorna utgör således<br />
själva kärnan i varje arkeologisk undersökning.<br />
Bygderelaterade frågor<br />
Genom de bygderelaterade frågorna placeras den utgrävda fornlämningen<br />
i en lokal regional kontext. Redan i inledningsskedet ansågs att gravarna<br />
borde studeras i relation till andra fornlämningar i det närliggande fornlämningskomplexet<br />
och med dateringen av kammargravarna till <strong>folkvandringstid</strong><br />
kom detta förhållandet att bli betydligt intimare.<br />
Den tillskjutna budgeten medförde att även många av de anläggningarna<br />
som inte syntes före avbaningen kunde undersökas, vilket gav en mer<br />
komplett bild av gravfältet. Det blev nu mycket relevant att studera relationerna<br />
mellan gravarna, de omgärdande stensträngarna och den intilliggande<br />
boplatsen som komponenter i ett samtida landskap med såväl profana<br />
som kosmologiska aspekter. Det blev vidare möjligt att jämföra<br />
platsens gravar med de samtida och mindre iögonfallande gravar vilka<br />
undersöktes inom projektet vid <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> (RAÄ 87:1). Inom den lokala<br />
kontexten kan således viktiga frågor rörande social skiktning och hierarki,<br />
etniska och genusrelaterade frågor samt kronologiska förändringar<br />
studeras mer ingående.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 13
Change language