Manifest - Reality

s e rade användandet av det indiska decimals ystemet för grundläggande
aritmetik. Vad som nu benämns de fyra räknesätten kallades
vid tiden de blev kända i Europa för algoritmräkning. Denna var skiljd
från aritmetiken där man använde kulramen och det romerska siffers
ystemet. Det väsentliga beträffande algoritmräkning var att man
lärde sig rutinmetoder för att utföra operationer på tal av godtycklig
storlek med hjälp av ett fåtal enkla regler och grundläggande addit
i o ns- och multiplikations t a b e l l e r. Utsträckt till andra matematisk a
problem fungerar en algoritm som en stegvis procedur som kan utföras
utan tankemöda och ändå uppnå resultat. Enkla algoritmer är de
som används vid division av stora tal eller när man drar kvadratroten
ur ett tal. Formellt sett är den specificerad som en rekursiv (upprepad)
p rocedur genom vilken sva ret på ett problem kan nås i ett ändligt
antal steg. Alla problem som kan uttryckas genom en algoritm kan
lösas av en maskin.
7. Aritmetiska operationer skulle behövas för att beräkna dataadresser
mm utöver de multiplikationer och additioner som formeln
kräver.
8. Hodgson (1984, s 170) hävdar att den bästa metoden att lösa
e k vationerna i en input–output tabell rymmer n 2 b e r ä k n i n g a r.
Eftersom han inte ger någon förklaring till detta påstående utgår vi
ifrån att han godtar användandet av en iterativ teknik (annars skulle
komplexiteten bli n 3), men han tycks inte inse att matrisen för tekn
iska koefficienter skulle bli mycket gles. Ett bättre utnyttjande av
d a t a s t r u k t u rerna re d u c e rar komplexiteten avsevärt, såsom hävd a t s
ovan.