Manifest - Reality

Durret och McCamant (1989), utifrån deras studie rörande
de danska bofælleskaber. Dessa arkitekter föreställer sig
inte riktigt den grad av gemenskap som vi arbetar utifrån,
men deras idéer kring »samboende« innefattar gemensamma
måltider och barnomsorg, liksom kooperativa affärer,
t v ä t t i n r ä t t n i n g a r, mörkrum för fotografi osv. Det sk u l l e
också kunna vara möjligt att lära av religiösa samfälligheters
eller internatskolors arkitektur (även om dessa bägge
byggnadstyper i grunden är ämnade för levande i celibat
varför de saknar utrymmen för barn).
M a t l a g n i n g
G r a n n s k a p s k o l l e k t i v e t
Vi förutsätter att grannskapskollektivets medlemmar kommer
att dela hushåll i den meningen att de kommer att äta
tillsammans åtminstone under delar av tiden. Detta förutsätter
gemensamma kök, matsal, ägandet av eller åtminstone
disponerandet över storköksutrustning, och en allokering
av arbete till matberedningen. Vi kan föreställa oss
två olika grundläggande principer på vilka matlagningens
organisering skulle kunna baseras, vilka bägge kan likställas
med den kommunistiska idén i vid mening. I det ena
fallet skulle gra n nsk a p sk o l l e k t i vet anlita några av sina
medlemmar som betalda kockar på heltid, i det andra har
man ett tjänstgöringsschema med roterande uppgifter. Vi
ska senare ta upp respektive systems fördelar.
G ra n nsk a p sk o l l e k t i vets storlek är ett tillräckligt arg ument
för en bredare matberedningsagenda än vad som är
brukligt i ett is o l e rat hushåll. Exe m p e l v is är ett dagligt
brödbakande oekonomiskt inom det enskilda hush å l l e t
men blir för 100 personer klart genomförbart.
3 3 7