Manifest - Reality

S t r a t e g i s k pl a n e r i n g
välkänd. En annan fråga för den strategiska industriplaneringen
uppstår med nya teknologier. Om vi ser tillbaka på
tidigare industriell utveckling ser vi en serie vågor där olika
industrinäringar spelat en avgörande roll: textilier, järnväg
a r, tung ve r ks t a d s i n d ustri, kemikalier, bilar, va ra k t i g a
k o ns u m t i o ns va ro r, elektronik. Framgången för varje industriell
ekonomi har berott av dess förmåga att på kort
tid utveckla dessa pionjärbranscher. De två första vågorna
f ö rde Storbritannien till en fra mskjuten ställning, den
t redje och fjärde gjorde det för Tyskland. Massp ro d u ktionen
av bilar och varaktiga konsumtionsvaror blev banbrytande
i U S A och i och med elektroniken har Sydostasien
tagit ledningen.
Nyligen industrialiserade ekonomier har en jämförelsev
is enkel uppgift: de startar utan en redan etablerad industriell
bas och kan lägga ner all kraft på att bygga upp
de senaste indus t r i g renarna. Sovjetunionen uppnådde
mellan 1930- och 1950-talen en anmärknings v ä rd tillväxttakt
genom en expanderande tung industri; fyrtio år
på Taiwan och i Korea har gett samma resultat inom elekt
ro n i k b ra nschen. Denna typ av initial industriell utve c kling
lämpar sig väl för planering eftersom planmyndigheterna
kan kopiera indus t r is t r u k t u rerna i de för tillfället
ledande ekonomierna.
Det är betydligt svåra re för en redan indus t r i a l is e ra d
nation att omstrukturera sig och inta rollen som pionjär. I
det läget finns där ingen att kopiera. Äldre indus t r i e r
måste avvecklas för att gynna industrigrenar som möjligen
har framtiden för sig och som är baserade på teknologier
som ännu inte har utve c k l a t s. Detta kräver fra m f ö r h å l ln
i ng; det måste göras upp planer där man fra msk r i ve r
1 5 1