Manifest - Reality

G r a n n s k a p s k o l l e k t i v e t
landen kommer gra n nsk a p sk o l l e k t i vet att kunna lösa sina
interna arbetsenheter i paritet med nationella arbetsk up
o n g e r, när den ställs inför en given samlad efterfrågan på
sådana konve r t e r i n g ar? Detta beror av förhållandet mellan
den samlade efterfrågan och den ovan disk u t e rade dis t r ib
u t i o nsfonden. Om dessas omfattning råkar va ra lika så är
det inget problem – efterfrågan på nationella kuponger
m o t s va rar tillgången med växe l k u rsen 1 mot 1. Te m p o r ä ra
g o d t yckliga avvikelser mellan efterfrågan och dis t r i b ut
i o nsfonden behöver inte heller innebära något pro b l e m ,
g i vet att kommunen har en buffert av arbetsk u p o n g e r
(k a nske i form av ett sparkonto – se kapitel 7). Men ifall det
är en kontinuerlig disk re p a ns så kan inte kommunen erbjuda
fri konvertering av arbetsenheter till paritetsk u rs. Om
efterfrågan öve rstiger dis t r i b u t i o ns f o n d e ns tillgångar
måste kommunen »deva l ve ra« arbetsenheten. Om dis t r i b ut
i o nsfonden exe m p e l v is innehar ett värde av 1000 nationella
timmar medan efterfrågan uppgår till 1200 arbetsenheter
för re sp e k t i ve period, så blir den hållbara växe l k u rs e n
1 , 2 interna arbetsenheter per nationell arbetsk u p o n g .
För att vidare undersöka denna fråga kan det va ra fruktbart
att disk u t e ra kring ett illus t rativt exempel på ett kollektivs
arbetsre d ov isning, se tabell 9. Som vi kan se i tabellen
så motsva rar de samlade disponibla arbetsenheterna
summan av (a) dis t r i b u t i o ns f o n d e ns tillgångar (som disk ut
e rats ovan) och (b) det samlade utförda icke-basala interna
arbetet. (Se not till tabellen för definition av den senare
termen.) I exemplet råkar de uppgå till ett öms e s i d i g t
v ä rde av 2200 timmar, men denna ömsesidighet är inte ett
specifikt kännetecken för de valda illus t re rande siffro r n a
utan följer av de re d ov is n i n gsförhållanden som postule-
3 4 5