Manifest - Reality

More documents

Recommendations

Info

K a p i t e l 2 8 0 utsträckning gäller dessa orsaker också för en socialistisk ekonomi? En allmänt accepterad förklaring för åtminstone delar av detta lönetillägg är att det fungerar som kompensation för studie- eller utbildningskostnader och för förlora d e inkomster under denna tid. Den utsträckning som arbetare i kapitalistiska ekonomier själva är ansvariga för finansieringen av sina studier eller sin utbildning varierar. Men i alla fall finns det ett element av förlorade inkomster i det att människor kunde ha tjänat mer – i början – genom att gå direkt ut i arbetslivet efter avslutad grundskola, än vad de får under åren av eftergymnasial utbildning. I syfte att skapa en tillräcklig tillgång på utbildad arbetskraft måste därför de högre utbildade arbetarna betalas en premie när de väl börjat arbeta. Så lyder argumentet. Hur realistiskt är detta? Är det verkligen en »uppoffring« att vara student jämfört med att t ex sluta skolan och börja arbeta på ett by g ge? Jämfört med många arbetarklassungdomar har studenter en bekymmersfri tillvaro. Arbetet är rent. Det är inte allt för krävande. Det finns gott om sociala fördelar och man har tillgång till ett rikt kulturliv. Är detta en erfarenhet som kräver finansiell kompensation senare i livet? Ä ven om kompensa t i o nsa rgumentet är en riktig återspegling av verkligheten i de kapitalis t iska länderna innebär detta inte att professionella arbetare skulle erhålla sa m m a sorts lönetillägg i ett socialis t iskt system. Kostnaderna för studier och utbildning skulle fullt ut bäras av staten. Inte b a ra skulle själva utbildningen va ra gra t is, som den har va r i t i Storbritannien, men därtill kunde studenterna erhålla en regelbunden lön under sin studieperiod. Studier är en
A t t a v s k a f f a o j ä m l i k h e t e r väsentlig och samhälleligt nödvändig form av arbete. Det p ro d u c e rar utbildad arbetsk raft som sin »output« och bör belönas däre f t e r. Så det behöver inte innebära några individuella utgifter eller något inkomstbortfall för studenternas del, för vilket det krävs kompensa t i o n . I dagens samhälle förhindrar klassystemet en stor del av befolkningen från att någonsin nå sin fulla potential. Barn v ä xer upp i arbetarklassområden utan att någonsin ins e vilka möjligheter en utbildning erbjuder. Deras karriärsträvan är hämmad från födseln. Många antar, delvis med rätta, att det enda som går att få för dem är simpla arbeten, och vem behöver en utbildning för det? En del av detta är bara en avspegling av vilka jobb barnen ser står att finna för deras föräldrar och dessa jobb skulle inte av sig själva upphöra om en sa m h ä l lsre vo l u t i o n instiftade lika lön för alla. Lika lön skulle inte över en natt höja människ o rs utbildnings- och kulturnivå. Men den demokratiska uppfattning som ligger bakom det skulle på sikt verka i den riktningen. Lika lön är ett moraliskt ställningstagande. Det säger att en person är lika mycket värd som någon annan. Det säger, »Medborgare, ni är alla lika i samhällets ögon; ni kanske arbetar med olika saker men ni är ej längre uppdelade i högre och lägre klasser.« Tal om lika utbildningsmöjligheter ekar tomt så länge som hårda e k o n o m iska realiteter påminner dig om att sa m h ä l l e t betraktar dig som underlägsen. Bortsett från vad man kan köpa för lönen, så är den en social statussymbol, och en löneutjämning skulle innebära en revolution för självuppfattningen. Ökat välbefinnande och trygghet för den stora massan av arbetarklassmänniskor skulle följas av stigande förväntningar för dem själva och deras barn. 8 1
Page 1:
Manifest ORIGINALPOCKET
Page 5 and 6:
av W Paul Cockshott o c h Allin Cot
Page 7:
Manifest ger ut radikal l i t t e r
Page 11 and 12:
I N N E H Å L L Förord till den s
Page 13 and 14:
7 Makroekonomisk planering och budg
Page 15:
13 Om demokrati 3 5 5 Demokrati och
Page 18 and 19:
1 8 kapitel 3 i enlighet med detta.
Page 21 and 22:
I n t ro d u k t i o n »Socialisme
Page 23 and 24:
I n t r o d u k t i o n rar de inte
Page 25 and 26:
I n t r o d u k t i o n socialdemok
Page 27 and 28:
I n t r o d u k t i o n I VILKEN ME
Page 29 and 30: I n t r o d u k t i o n om lönerna
Page 31 and 32: I n t r o d u k t i o n vältalighe
Page 33 and 34: I n t r o d u k t i o n och sovjete
Page 35 and 36: V ILKEN ÄR DEN TEO RET IS K A G RU
Page 37 and 38: B O K E N S I N N E H Å L L I n t
Page 39: I n t r o d u k t i o n band med de
Page 43 and 44: Ett av socialism e ns centrala mål
Page 45 and 46: O j ä m l i k h e t ning för det
Page 47 and 48: Beräkning av v (variabelt kapital)
Page 49 and 50: O j ä m l i k h e t m a n«: väse
Page 51 and 52: O j ä m l i k h e t ras i produkti
Page 53 and 54: från en generation till en annan,
Page 55 and 56: O j ä m l i k h e t till att minsk
Page 57 and 58: kan knappast undgå att påverka de
Page 59 and 60: O j ä m l i k h e t fått en lång
Page 61 and 62: O j ä m l i k h e t m i ns fys isk
Page 63 and 64: O j ä m l i k h e t säga att den
Page 67: K A P I T E L 2
Page 70 and 71: K a p i t e l 2 7 0 Detta uteslöt
Page 72 and 73: K a p i t e l 2 7 2 När Marx säge
Page 74 and 75: K a p i t e l 2 7 4 Vi skall emelle
Page 76 and 77: a b c d e = a - b - c - d f g h = e
Page 78 and 79: K a p i t e l 2 7 8 ten upphör int
Page 82 and 83: K a p i t e l 2 8 2 Om samhället v
Page 84 and 85: K a p i t e l 2 8 4 f ö reställni
Page 86 and 87: K a p i t e l 2 8 6 I en marknadsek
Page 88 and 89: K a p i t e l 2 8 8 s t a t e ns »
Page 90 and 91: K a p i t e l 2 9 0 omgraderade til
Page 92 and 93: K a p i t e l 2 9 2 Vi föreställe
Page 94 and 95: K a p i t e l 2 9 4 specialområde.
Page 96 and 97: K a p i t e l 2 9 6 1) Utbyte mella
Page 98 and 99: K a p i t e l 2 9 8 sättningarna v
Page 100 and 101: K a p i t e l 2 1 0 0 collegeprofes
Page 102 and 103: K a p i t e l 2 timmar kan nu anvä
Page 105 and 106: K A P I T E L 3
Page 107 and 108: Idetta kapitlet kommer vi att hävd
Page 109 and 110: A r b e t e , t i d o ch d a t o re
Page 111 and 112: Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 115 and 116: Ar b e t e , t i d o c h d a t o r
Page 117 and 118: Ett enkelt input-output system Indu
Page 119 and 120: A r be t e , t i d o ch d a t o r e
Page 121 and 122: Ar b e t e , t i d o c h da to r e
Page 125 and 126: Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 127 and 128: 1. Gaston, P, »Navigator«, på Ru
Page 131:
K A P I T E L 4
Page 134 and 135:
K a p i t e l 4 1 3 4 g isk hållba
Page 136 and 137:
K a p i t e l 4 1 3 6 hettning ett
Page 138 and 139:
K a p i t e l 4 1 3 8 tralvärmesty
Page 140 and 141:
K a p i t e l 4 1 4 0 vilket, fast
Page 142 and 143:
K a p i t e l 4 1 4 2 a vg ö rande
Page 144 and 145:
K a p i t e l 4 1 4 4 För det tred
Page 147:
K A P I T E L 5
Page 150 and 151:
K a p i t e l 5 1 5 0 av individuel
Page 152 and 153:
K a p i t e l 5 1 5 2 aktuella fors
Page 154 and 155:
K a p i t e l 5 1 5 4 l ä n d e rs
Page 156 and 157:
K a p i t e l 5 1 5 6 s o c i a l i
Page 158 and 159:
K a p i t e l 5 1 5 8 diskontot. Vi
Page 160 and 161:
K a p i t e l 5 1 6 0 nyttja oljan,
Page 162 and 163:
K a p i t e l 5 väga tyngre än de
Page 164 and 165:
K a p i t e l 5 1 6 4 M A RK N A D
Page 166 and 167:
K a p i t e l 5 1 6 6 Att hantera k
Page 168 and 169:
K a p i t e l 5 1 6 8 varje försö
Page 170 and 171:
K a p i t e l 5 1 7 0 Ett bättre s
Page 172 and 173:
K a p i t e l 5 och miljön före p
Page 175:
K A P I T E L 6
Page 178 and 179:
K a p i t e l 6 tums färgbildrör,
Page 180 and 181:
K a p i t e l 6 1 8 0 s i f f rorna
Page 182 and 183:
K a p i t e l 6 1 8 2 f ram till sv
Page 184 and 185:
K a p i t e l 6 1 8 4 ring. Om plan
Page 186 and 187:
K a p i t e l 6 1 8 6 fortare om de
Page 188 and 189:
K a p i t e l 6 1 8 8 terade den f
Page 190 and 191:
K a p i t e l 6 1 9 0 Slutligen är
Page 192 and 193:
K a p i t e l 6 1 9 2 Om gräns v i
Page 194 and 195:
K a p i t e l 6 1 9 4 detta för pr
Page 196 and 197:
K a p i t e l 6 1 9 6 N o t e ra li
Page 198 and 199:
K a p i t e l 6 1 9 8 Låt u = (out
Page 200 and 201:
K a p i t e l 6 2 0 0 tioner kommer
Page 202 and 203:
K a p i t e l 6 2 0 2 enheter utan
Page 204 and 205:
K a p i t e l 6 2 0 4 dem som talad
Page 206:
2. När det handlar om ett stort an
Page 211 and 212:
Som vi antydde i kapitel 4 så hand
Page 213 and 214:
M a k ro e ko n o m i s k p l a ne
Page 215 and 216:
M a kr o e k o n o m i s k p l a n
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
M a k r o e k o n om i s k pl a n e
Page 221 and 222:
M a k ro e ko n o m i s k p l a n e
Page 223 and 224:
M a k r o e k o n o m i s k p l a n
Page 225 and 226:
M a k r o e ko n o m i s k p l a n
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
M a k r o e ko n o m i s k p l a n
Page 231 and 232:
t iskt beslutad när planen för ac
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237:
2. Det är mer diskutabelt huruvida
Page 241 and 242:
En kritik som ofta framförts mot d
Page 243 and 244:
F ör s ä l j ni n g o ch d i s t
Page 245 and 246:
F ö r s ä l j n i n g o c h d i s
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
F ör s ä l j ni n g o ch d i s t
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
F ö rs ä l j ni n g o ch d i s t
Page 255:
Page 259 and 260:
Vi före slår ett system för dato
Page 261 and 262:
dom eftersom det så lätt går att
Page 263 and 264:
g i ven kod inte bara kan identifie
Page 265 and 266:
INF O RM AT I ON : S A M HÄLLELIGA
Page 267 and 268:
mare den gräns som satts av tillg
Page 269 and 270:
P l a ne r i n g o c h i nf o rm a
Page 271 and 272:
upptäcker en märkbart negativt ge
Page 273 and 274:
P l a n e r i n g o c h i nf o r m
Page 275:
P l a n e ri ng o c h i n f o r m a
Page 278 and 279:
Två män kan båda göra skor och
Page 280 and 281:
K a p i t e l 10 2 8 0 tiserade bil
Page 282 and 283:
K a p i t e l 10 2 8 2 Världen som
Page 284 and 285:
K a p i t e l 10 2 8 4 är efterfr
Page 286 and 287:
K a p i t e l 10 2 8 6 den från hu
Page 288 and 289:
K a p i t e l 10 2 8 8 i den utveck
Page 290 and 291:
K a p i t e l 10 2 9 0 restriktione
Page 292 and 293:
K a pi t e l 10 2 9 2 skott måste
Page 294 and 295:
K a p i t e l 10 2 9 4 är egentlig
Page 296 and 297:
K a p i t e l 10 2 9 6 mervärde fr
Page 298 and 299:
K a p i t e l 10 Betraktat på dett
Page 300 and 301:
K a p i t e l 10 3 0 0 dukten. Dess
Page 302 and 303:
3 0 2 pund per rubel 1.0 0.5 DIAGRA
Page 304 and 305:
K a p i t e l 10 3 0 4 redan ett va
Page 306 and 307:
K a p i t e l 10 3 0 6 att ackumule
Page 308 and 309:
K a p i t e l 10 3 0 8 Osåld expor
Page 310:
2. Detta resonemag är insp i re ra
Page 315 and 316:
Iföregående kapitel belystes hand
Page 317 and 318:
H a nd e l m el l a n so c i a l i
Page 319 and 320:
H a n d e l m e l l a n s o ci a l
Page 321 and 322:
Ha n d e l m el l a n so c i a l i
Page 323 and 324:
H a n d e l m el l a n so ci a l i
Page 325 and 326:
H a n d e l m el l a n so c i a l i
Page 327 and 328:
H a n d e l m el l a n so ci a l i
Page 331:
K A P I T E L 1 2
Page 334 and 335:
K a p i t e l 12 3 3 4 Det mest amb
Page 336 and 337:
K a p i t e l 1 2 3 3 6 nomiska gru
Page 338 and 339:
K a p i t e l 1 2 3 3 8 B a r n o m
Page 340 and 341:
K a p i t e l 1 2 3 4 0 vån inom d
Page 342 and 343:
K a p i t e l 12 3 4 2 nomiska syst
Page 344 and 345:
K a p i t e l 12 3 4 4 butionsfond.
Page 346 and 347:
TABELL 9 Illustration av kollektivr
Page 348 and 349:
K a p i t e l 1 2 3 4 8 - detta led
Page 350 and 351:
K a p i t e l 1 2 3 5 0 G RA NN S K
Page 353:
K A P I T E L 1 3
Page 356 and 357:
K a p i t e l 13 3 5 6 pel på nysp
Page 358 and 359:
K a p i t e l 13 3 5 8 Dessutom fin
Page 360 and 361:
K a p i t e l 13 3 6 0 måste masso
Page 362 and 363:
K a p i t e l 13 3 6 2 Att drömma
Page 364 and 365:
K a p i t e l 13 3 6 4 mos suverän
Page 366 and 367:
K a p i t e l 13 3 6 6 i n t resset
Page 368 and 369:
K a p i t e l 13 3 6 8 maktlösa in
Page 370 and 371:
K a p i t e l 13 3 7 0 narna inför
Page 372 and 373:
K a p i t e l 13 3 7 2 dem, skulle
Page 374 and 375:
K a p i t e l 13 3 7 4 av ett slump
Page 376 and 377:
K a p i t e l 13 3 7 6 tillverkning
Page 378 and 379:
2. Förutsättningarna för medborg
Page 381:
K A P I T E L 1 4
Page 384 and 385:
K a p i t e l 14 3 8 4 VEM ÄGER VA
Page 386 and 387:
3 8 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Page 388 and 389:
3 8 8 ägde Företag Arbetskraft Pe
Page 390 and 391:
3 9 0 ägde Företag Jord Maskiner
Page 392 and 393:
K a p i t e l 14 3 9 2 desto mindre
Page 394 and 395:
K a p i t e l 14 3 9 4 Vi tror att
Page 396 and 397:
K a p i t e l 14 3 9 6 1) Rätten t
Page 398 and 399:
K a p i t e l 14 3 9 8 len finns de
Page 400 and 401:
K a p i t e l 14 4 0 0 mer långtg
Page 402 and 403:
K a p i t e l 14 4 0 2 fanns inte t
Page 404 and 405:
K a p i t e l 14 4 0 4 fört med en
Page 406 and 407:
K a p i t e l 14 4 0 6 sig på Plan
Page 408 and 409:
K a p i t e l 14 4 0 8 utnyttja ege
Page 410 and 411:
4 1 0 1 2 3 TABELL 13 Jordar med ol
Page 412 and 413:
K a p i t e l 14 4 1 2 duktivitet.
Page 414 and 415:
K a p i t e l 14 4 1 4 mänskliga a
Page 416 and 417:
K a p i t e l 14 4 1 6 naliseringen
Page 418:
2. Ord a g rant öve rsatt från or
Page 423 and 424:
Vi har nu fullbordat presentationen
Page 425 and 426:
N å g r a i n v än d n i n ga r 2
Page 427 and 428:
N å g r a i n v än d n i n g a r
Page 429 and 430:
N å g r a i n v än d n i n g a r
Page 431 and 432:
N å g r a i n v ä n d n i n g a r
Page 433 and 434:
N å g r a i n v än d n i n ga r -
Page 435 and 436:
Page 437 and 438:
Page 439 and 440:
Page 441:
N å g r a i n v ä n d n i n ga r
Page 444 and 445:
Cottrell, Allin Social Classes in M
Page 446 and 447:
Nove, Alec »Markets and Socialism
Page 448 and 449:
arbetsbesparing 107 arbetsdelning 3
Page 450 and 451:
tillverkning av 112-113 se också m
Page 452 and 453:
Goodman, Seymou 124, ref Gorbatjov,
Page 454 and 455:
och uppdelning mellan stat och ekon
Page 456 and 457:
marknadsutjämningspriser, i planhu
Page 458 and 459:
P Pariskommunen 98, 361, 362, 363 p
Page 460 and 461:
simulering 137, 178, 194, 259 sjukv
Page 462 and 463:
tidsekonomi 48 tillgång och efterf
show all

Manifest - Reality

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?