Manifest - Reality

E g e n d o m s f ö r h å l l a n d e n
som krävde vatten – inte att bevara fisklivet i Aralsjön. För
att förhindra den här sortens tryck är det viktigt att ett
lands, eller på sikt världens, naturresurser ägs och kontrolleras
av ett organ som är oberoende av dem som kan dra
fördel av en exploatering av dessa.
Låt oss för resonemangets skull kalla detta organ för
M i l j ö f ö r valtningen. Den äger alla naturre s u rs e r. Den kan
tilldela planmyndigheten licenser för att få utnyttja resurs
e r. Den kan före sk r i va villkoren för utsläpp och andra
p a ra m e t rar som skall uppfyllas av de industriella pro j e k t
som utnyttjar resurserna. Den kan bestämma arrenden för
enskildas och grannskapskollektivens bruk av jorden. Den
kan föreskriva att extraavgifter läggs på priset för produkter
vars tillverkning eller bruk orsakar miljöskador. Intäkterna
i form av arrenden eller extraavgifter bör inte tillfalla
miljöförvaltningen självt utan bör användas till att kompensera
för andra offentliga kostnader. Detta är en viktig
princip eftersom den garanterar att den reglerande myndigheten
inte har något intresse av att exploatera naturres
u rserna på grund av intäkterna som kan uppstå genom
detta. Det är önskvärt att miljöförvaltningens pålagor av
arrenden och extraavgifter präglas av samma oegennytta
som en domstol som utdömer böter.
1. Denna numrering är den samma som man skulle uppnå genom
att uttrycka de ursprungliga booleska predikaten som en binär
utveckling.