Manifest - Reality

t i l l f redsställa behov i en större ekonomi, så har inte en
stad eller en stadsdel den grad av självförsörjning som va r
t y p isk för de kinesiska folkkommunerna. 3 Det är av detta
skäl som vi koncentre rar oss på deras potentiella roll som
e rsättning för hush å l lsekonomin. Vi vill inte utesl u t a
möjligheten att liknande org a n isa t i o nsprinciper sk u l l e
kunna tillämpas i större skala som mindre städer eller
s t o ra bya r.
Vi bör hursomhelst inleda vår diskussion med att hävda
att vi inte önskar någon tvångsk o l l e k t i v isering. Syftet är
här att undersöka de teore t iska möjligheterna för olika
former av kollektivt liv. I det framtida socialistiska samhället
blir det upp till medborgarna att i praxis utforska dessa
möjligheter. Grannskapskollektiven kommer bara att lyckas
i fall de kan visa sig som önsk v ä rda alternativ till det
borgerliga familjelivet.
Efter denna utvikning kan vi nu spalta upp de områden
där grannskapskollektiven skulle kunna ersätta familjen:
1) Boende
2) Matlagning
3) Barnomsorg
4) Viss fritidsverksamhet
5) Äldreomsorg
G r a n n s k a p s k o l l e k t i v e t
Låt oss nu undersöka dessa aktivitetsområden och de
frågor som de väcker.
Den första frågan, som i sin tur återverkar på de följande,
är den om hur många människor som ingår i ett grannskapskollektiv.
Vi föreställer oss den som långt mindre än
den kinesiska modellen, med kanske femtio till ett par
h u n d ra vuxna. Valet av storlek kan rättfärdigas på eko-
3 3 5