Manifest - Reality

O m d e m o k ra t i
2) Sovjeter fungerar bara som re vo l u t i o n ä ra utmaningar
när de är beväpnade (arbetar- och soldatsov j e t e r na) .
Beväpnade sovjeter formeras bara i situationer av militärt
nederlag: Frankrike 1871, Ryssland 1905 och 1917,
Ungern 1919, Portugal 1975.
3) De är kapabla att störta den existerande staten bara om
de leds av en enhetlig grupp av beslutsamma revolutionärer.
Annars, som vid Pariskommunen och arbetarråden
i den portugis iska re volutionen, tenderar de att
lämna den exis t e rande staten okontro l l e rad, tills de
själva blir avskaffade.
4) De fungerar som det ideala öve rg å n gsformen vid etab
l e randet av en enpartistat. Detta för att de är basera d e
på inskränkt rösträtt och på indirekta val från lägre till
h ö g re sov j e t e r. Detta tenderar till att förstärka va r j e
u rsprungligt försteg för kommunisterna. Sådan komm
u n is t isk dominans är förmodligen i vilket fall som hels t
förutsättningen för att störta den borgerliga staten.
S ovjeter är tillfälliga ins t i t u t i o n e r, inte statsstrukturer av
va raktig form. När de väl har formalis e rats blir det nödvändigt
att skriva ner och ändra de ad hoc-regler utifrån
vilka de ursprungligen konstituerades. Det blir nödvändigt
att specificera vem och vem som inte har rösträtt. Råden
kan inte för all framtid bara utgöras av fabriksarbetare och
soldater. Det uppstår då ett tryck för att det ska definieras
territoriella konstitutionella enheter med allmän rösträtt:
h ä rav Stalins konstitution från 1936. I avsaknad av klart
f o r m u l e rade alternativa konstitutionella planer, tendera r
ett sovjetsystem att antingen utvecklas i riktning mot en
enpartidiktatur eller mot borgerlig parlamentarism.
3 6 1