Manifest - Reality

More documents

Recommendations

Info

Som vi antydde i kapitel 4 så handlar makro e k on om isk planering om hela ekonomins balans med hänsyn till olika slag av slutanvändning av p rodukten. Makroplanen måste gara n t e ra att d e s sa delar av totalprodukten sinsemellan passar ihop och t i l lsa m m a ns bildar just den önskade totalen. För att kunna utveckla idén om makroplanering behöver vi ett enhetligt ra m verk för bokföring. De tre makro e k o n o m iska aspekterna – teori, politiskt mål och bokförings s ys t e m – är nära re l a t e rade till va ra n d ra. Så motive ras t ex fra mväxten av ett modernt bokförings s ystem för nationalink o msten i de kapitalis t iska ekonomierna av J. M. Ke y n e s grundläggande makro t e o re t iska arbeten på 1930-talet. Omvänt var tillgången på rimligt tillförlitliga och enhetliga nationalräkenskaper en förutsättning för tillämpandet av keynesiansk politik under efterkrigperioden. Ekonomierna av Sovjettyp använde sig av ett annat system för n a t i o n a l r ä k e nsk a p e r, som hade sina teore t iska rötter i en g a nska snäv tolkning av Marx distinktion mellan pro d u ktivt och improduktivt arbete. Den planeringsmodell vi f ö re slår förutsätter ett system för nationalräkensk a p e r b a s e rat på arbetstid som samhällelig bokförings e n h e t . Denna princip har också marxis t iska rötter, men skiljer sig g a nska mycket från traditionell pra x is i de socialis t isk a e k o n o m i e r n a . Detta kapitel inleds med en diskussion om den generella innebörden av en arbetstidsbokföring i en sa m h ä l l e l i g skala. Därpå utvecklas parallellt frågan om vilket sl a gs spörsmål som socialistisk makroekonomi måste kunna ge vägledning i och ett bokförings s ystem inom vilket dessa frågor kan tacklas. När väl dessa grunder är fastställda 2 1 1
Page 1:
Manifest ORIGINALPOCKET
Page 5 and 6:
av W Paul Cockshott o c h Allin Cot
Page 7:
Manifest ger ut radikal l i t t e r
Page 11 and 12:
I N N E H Å L L Förord till den s
Page 13 and 14:
7 Makroekonomisk planering och budg
Page 15:
13 Om demokrati 3 5 5 Demokrati och
Page 18 and 19:
1 8 kapitel 3 i enlighet med detta.
Page 21 and 22:
I n t ro d u k t i o n »Socialisme
Page 23 and 24:
I n t r o d u k t i o n rar de inte
Page 25 and 26:
I n t r o d u k t i o n socialdemok
Page 27 and 28:
I n t r o d u k t i o n I VILKEN ME
Page 29 and 30:
I n t r o d u k t i o n om lönerna
Page 31 and 32:
I n t r o d u k t i o n vältalighe
Page 33 and 34:
I n t r o d u k t i o n och sovjete
Page 35 and 36:
V ILKEN ÄR DEN TEO RET IS K A G RU
Page 37 and 38:
B O K E N S I N N E H Å L L I n t
Page 39:
I n t r o d u k t i o n band med de
Page 43 and 44:
Ett av socialism e ns centrala mål
Page 45 and 46:
O j ä m l i k h e t ning för det
Page 47 and 48:
Beräkning av v (variabelt kapital)
Page 49 and 50:
O j ä m l i k h e t m a n«: väse
Page 51 and 52:
O j ä m l i k h e t ras i produkti
Page 53 and 54:
från en generation till en annan,
Page 55 and 56:
O j ä m l i k h e t till att minsk
Page 57 and 58:
kan knappast undgå att påverka de
Page 59 and 60:
O j ä m l i k h e t fått en lång
Page 61 and 62:
O j ä m l i k h e t m i ns fys isk
Page 63 and 64:
O j ä m l i k h e t säga att den
Page 67:
K A P I T E L 2
Page 70 and 71:
K a p i t e l 2 7 0 Detta uteslöt
Page 72 and 73:
K a p i t e l 2 7 2 När Marx säge
Page 74 and 75:
K a p i t e l 2 7 4 Vi skall emelle
Page 76 and 77:
a b c d e = a - b - c - d f g h = e
Page 78 and 79:
K a p i t e l 2 7 8 ten upphör int
Page 80 and 81:
K a p i t e l 2 8 0 utsträckning g
Page 82 and 83:
K a p i t e l 2 8 2 Om samhället v
Page 84 and 85:
K a p i t e l 2 8 4 f ö reställni
Page 86 and 87:
K a p i t e l 2 8 6 I en marknadsek
Page 88 and 89:
K a p i t e l 2 8 8 s t a t e ns »
Page 90 and 91:
K a p i t e l 2 9 0 omgraderade til
Page 92 and 93:
K a p i t e l 2 9 2 Vi föreställe
Page 94 and 95:
K a p i t e l 2 9 4 specialområde.
Page 96 and 97:
K a p i t e l 2 9 6 1) Utbyte mella
Page 98 and 99:
K a p i t e l 2 9 8 sättningarna v
Page 100 and 101:
K a p i t e l 2 1 0 0 collegeprofes
Page 102 and 103:
K a p i t e l 2 timmar kan nu anvä
Page 105 and 106:
K A P I T E L 3
Page 107 and 108:
Idetta kapitlet kommer vi att hävd
Page 109 and 110:
A r b e t e , t i d o ch d a t o re
Page 111 and 112:
Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Ar b e t e , t i d o c h d a t o r
Page 117 and 118:
Ett enkelt input-output system Indu
Page 119 and 120:
A r be t e , t i d o ch d a t o r e
Page 121 and 122:
Ar b e t e , t i d o c h da to r e
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 127 and 128:
1. Gaston, P, »Navigator«, på Ru
Page 131:
K A P I T E L 4
Page 134 and 135:
K a p i t e l 4 1 3 4 g isk hållba
Page 136 and 137:
K a p i t e l 4 1 3 6 hettning ett
Page 138 and 139:
K a p i t e l 4 1 3 8 tralvärmesty
Page 140 and 141:
K a p i t e l 4 1 4 0 vilket, fast
Page 142 and 143:
K a p i t e l 4 1 4 2 a vg ö rande
Page 144 and 145:
K a p i t e l 4 1 4 4 För det tred
Page 147:
K A P I T E L 5
Page 150 and 151:
K a p i t e l 5 1 5 0 av individuel
Page 152 and 153:
K a p i t e l 5 1 5 2 aktuella fors
Page 154 and 155:
K a p i t e l 5 1 5 4 l ä n d e rs
Page 156 and 157:
K a p i t e l 5 1 5 6 s o c i a l i
Page 158 and 159:
K a p i t e l 5 1 5 8 diskontot. Vi
Page 160 and 161: K a p i t e l 5 1 6 0 nyttja oljan,
Page 162 and 163: K a p i t e l 5 väga tyngre än de
Page 164 and 165: K a p i t e l 5 1 6 4 M A RK N A D
Page 166 and 167: K a p i t e l 5 1 6 6 Att hantera k
Page 168 and 169: K a p i t e l 5 1 6 8 varje försö
Page 170 and 171: K a p i t e l 5 1 7 0 Ett bättre s
Page 172 and 173: K a p i t e l 5 och miljön före p
Page 175: K A P I T E L 6
Page 178 and 179: K a p i t e l 6 tums färgbildrör,
Page 180 and 181: K a p i t e l 6 1 8 0 s i f f rorna
Page 182 and 183: K a p i t e l 6 1 8 2 f ram till sv
Page 184 and 185: K a p i t e l 6 1 8 4 ring. Om plan
Page 186 and 187: K a p i t e l 6 1 8 6 fortare om de
Page 188 and 189: K a p i t e l 6 1 8 8 terade den f
Page 190 and 191: K a p i t e l 6 1 9 0 Slutligen är
Page 192 and 193: K a p i t e l 6 1 9 2 Om gräns v i
Page 194 and 195: K a p i t e l 6 1 9 4 detta för pr
Page 196 and 197: K a p i t e l 6 1 9 6 N o t e ra li
Page 198 and 199: K a p i t e l 6 1 9 8 Låt u = (out
Page 200 and 201: K a p i t e l 6 2 0 0 tioner kommer
Page 202 and 203: K a p i t e l 6 2 0 2 enheter utan
Page 204 and 205: K a p i t e l 6 2 0 4 dem som talad
Page 206: 2. När det handlar om ett stort an
Page 212 and 213: K a p i t e l 7 2 1 2 kommer vi att
Page 214 and 215: K a p i t e l 7 2 1 4 rar alltså a
Page 216 and 217: K a p i t e l 7 2 1 6 a r b e t skv
Page 218 and 219: K a p i t e l 7 2 1 8 att det byggs
Page 220 and 221: K a p i t e l 7 2 2 0 varliga sjukd
Page 222 and 223: K a p i t e l 7 2 2 2 A isopos’ f
Page 224 and 225: K a p i t e l 7 2 2 4 re s u rser s
Page 226 and 227: K a p i t e l 7 2 2 6 sparkapital o
Page 228 and 229: K a p i t e l 7 2 2 8 p re c is öv
Page 230 and 231: K a p i t e l 7 2 3 0 Ränta på sp
Page 232 and 233: K a p i t e l 7 2 3 2 butionen av p
Page 234 and 235: K a p i t e l 7 2 3 4 J o rd r ä n
Page 236 and 237: K a p i t e l 7 En huvudinvändning
Page 242 and 243: K a p i t e l 8 242 p rodukt. Denna
Page 244 and 245: K a p i t e l 8 När tillgången p
Page 246 and 247: K a p i t e l 8 246 KO NS UM T I O
Page 248 and 249: K a p i t e l 8 248 2) CFM erhålle
Page 250 and 251: K a p i t e l 8 250 bart enbart om
Page 252 and 253: K a p i t e l 8 252 kapitalismen. D
Page 254 and 255: K a p i t e l 8 254 vilket pressar
Page 260 and 261:
K a p i t e l 9 2 6 0 tess har infl
Page 262 and 263:
K a p i t e l 9 2 6 2 världen då
Page 264 and 265:
K a p i t e l 9 2 6 4 skall ta itu
Page 266 and 267:
K a p i t e l 9 2 6 6 enskild tekno
Page 268 and 269:
K a p i t e l 9 2 6 8 dering skulle
Page 270 and 271:
K a p i t e l 9 2 7 0 att va r i e
Page 272 and 273:
K a p i t e l 9 2 7 2 för en leve
Page 274 and 275:
K a p i t e l 9 2 7 4 säga, koppla
Page 277 and 278:
K A P I T E L 1 0
Page 279 and 280:
Den socialis t iska röre lsen sakn
Page 281 and 282:
MW y bilar DIAGRAM 8 Internationell
Page 283 and 284:
U t r i k e s h a n d e l v ä r l
Page 285 and 286:
U t r i k e s h a n d e l gen inte
Page 287 and 288:
nologier allmän kunskap. Ledande i
Page 289 and 290:
U t r i k e s h a n d e l Länder m
Page 291 and 292:
U t r i k e s h a n d e l ett land
Page 293 and 294:
IN T E RN AT I O NELL HAN DEL I ET
Page 295 and 296:
U t r i k e s h a n d e l eller ban
Page 297 and 298:
U t r i k e s h a n d e l talet fö
Page 299 and 300:
U t r i k e s h a n d e l En intres
Page 301 and 302:
U t r i k e s h a n d e l den socia
Page 303 and 304:
U t r i k e s h a n d e l medan på
Page 305 and 306:
tillåta medborg a re att använda
Page 307 and 308:
U t r i k e s h a n d e l le funger
Page 309 and 310:
U t r i k e s h a n d e l d o l l a
Page 313:
K A P I T E L 1 1
Page 316 and 317:
K a p i t e l 11 3 1 6 tionell såd
Page 318 and 319:
K a p i t e l 11 3 1 8 förmodligen
Page 320 and 321:
K a p i t e l 11 3 2 0 orsakerna ti
Page 322 and 323:
K a p i t e l 11 3 2 2 rande förh
Page 324 and 325:
K a p i t e l 11 3 2 4 utnyttjande
Page 326 and 327:
K a p i t e l 11 3 2 6 Av dessa tv
Page 328:
K a p i t e l 11 Paradoxalt nog kan
Page 333 and 334:
menskaper (engelska »community«)
Page 335 and 336:
t i l l f redsställa behov i en st
Page 337 and 338:
Durret och McCamant (1989), utifrå
Page 339 and 340:
Ä l d re o ms o rg Grannskapskolle
Page 341 and 342:
vilar på antagandet att de typer a
Page 343 and 344:
G r a n n s k a p s k o l l e k t i
Page 345 and 346:
Page 347 and 348:
Page 349 and 350:
den kurs som används inom räkensk
Page 351:
Page 355 and 356:
Ut o p iska sa m h ä l lsexperimen
Page 357 and 358:
O m d e m ok r a t i Vad kapitalism
Page 359 and 360:
steget är upphöjandet av proletar
Page 361 and 362:
O m d e m o k ra t i 2) Sovjeter fu
Page 363 and 364:
Staten och revolutionen ledde till
Page 365 and 366:
han antyd e r, och som borde va ra
Page 367 and 368:
sak gäller de genomsnittliga arbet
Page 369 and 370:
O m d e m o k r at i serar på skal
Page 371 and 372:
O m d e m ok r a t i komsten som sk
Page 373 and 374:
skulle bestämma sig för hur stora
Page 375 and 376:
O m d e m o k ra t i ger medlemmarn
Page 377 and 378:
O m d e m o k r at i i n d i rekt s
Page 379:
livit kvar efter den ursprungliga o
Page 383 and 384:
Ända sedan de civilis e rade samh
Page 385 and 386:
paret (handlare med veteterminer, s
Page 387 and 388:
a r b e t sk raft eftersom de inte
Page 389 and 390:
dem direkt eller arrendera ut dem (
Page 391 and 392:
E g e n d o m s f ö r h å l l a n
Page 393 and 394:
Page 395 and 396:
Page 397 and 398:
P l a n e r i n g e ns rättigheter
Page 399 and 400:
Page 401 and 402:
Page 403 and 404:
Page 405 and 406:
Page 407 and 408:
Under ett sådant system skulle de
Page 409 and 410:
har socialis t regeringar varit ovi
Page 411 and 412:
1 2 3 TABELL 14 Jordräntor när tr
Page 413 and 414:
p r i vat äganderätt till jorden
Page 415 and 416:
Page 417 and 418:
Page 421:
K A P I T E L 1 5
Page 424 and 425:
K a p i t e l 15 4 2 4 niskt med v
Page 426 and 427:
K a p i t e l 15 4 2 6 nollkostnad
Page 428 and 429:
K a p i t e l 15 4 2 8 Vi är emell
Page 430 and 431:
K a p i t e l 15 4 3 0 2) att henne
Page 432 and 433:
K a p i t e l 15 4 3 2 när arbetar
Page 434 and 435:
K a p i t e l 15 4 3 4 samheten. H
Page 436 and 437:
K a p i t e l 15 4 3 6 inför valet
Page 438 and 439:
K a p i t e l 15 4 3 8 A g a n b e
Page 440 and 441:
4 4 0 K a p i t e l 15 marknadens.
Page 443 and 444:
R e f e re ns e r Aganbegyan, Abel
Page 445 and 446:
Held, David Models of Democracy, St
Page 447 and 448:
I n d e x A ackumulation 214, 224-2
Page 449 and 450:
landekonomi 25-26 bonuslöner 84, 2
Page 451 and 452:
ekonomisk tillväxt som mål 140 El
Page 453 and 454:
industriella vågor 151 industriell
Page 455 and 456:
lagerkontroll 262 Lane, David 84, r
Page 457 and 458:
multinationella företag 223-226 mu
Page 459 and 460:
marknadsutjämnings- 241-243, 244 v
Page 461 and 462:
som socialistiskt system 23-24 subs
Page 463:
växelkurs för arbetskrediter 306-
show all

Manifest - Reality

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?