Manifest - Reality

E g e n d o m s f ö r h å l l a n d e n
av minskande betydelse för den nationella ekonomin tenderade
att hamstra arbetskraft som skulle ha kunnat sysselsättas
mer effektivt någon annanstans. 5
Här finner vi ett avg ö rande ekonomiskt problem för
s ov j e t s o c i a l ism e ns rättsliga ins t i t u t i o n e r. Det finns två
motstridiga imperativ här – gara n t e randet av full sys s e lsättning
och behovet av att säkra arbetskraftens rörlighet
mellan industrier allt eftersom ekonomin modernis e ra s.
A r b e t sk raft kunde frigöras genom att tillåta konkurs e r
inom krympande sektorer, men detta skulle vara ett avsteg
från ett grundläggande socialis t iskt mål och skulle va ra
mycket impopulärt. Att tillåta dessa äldre företag att fortsätta
var ett slöseri med arbetskraft och engagerade staten
i utbetalandet av subsidier till företag som inte gick med
v i nst. Dessa subve n t i o n e r, som va n l i g t v is tillhandahölls i
form av krediter från den statliga banken, ökade penningtillgången
och ledde till undertryckt inflation. Det är dessa
o mständigheter som nyligen re s u l t e rade i införandet av
konkurslagstiftning i flera av de före detta socialistländerna.
Vi tror att detta var ett steg tillbaka. Konkurslagar och
en utveckling mot kostnadsbokföring (chosrastjot) innebar
ett betonande av de sovjetiska företagens kapitalistiska
sida – deras roll som utpräglade ekonomiska subjekt
med förmåga att köpa och sälja egendom – till förfång för
deras roll som samhällelig egendom. Denna kapitalistiska
form av lösning på problemet med arbetskraftens rörlighet
är dömt till att vara till skada för arbetarnas intressen, som
kan avläsas i de kaotiska ekonomiska förhållanden som
råder i länder som Jugoslavien och Ungern där man har
följt denna kurs längst.
3 9 3