Manifest - Reality

More documents

Recommendations

Info

Idén om en allomfattande ekonomisk planering är i n t epå modet. Om man betraktar det nuva ra n d e världsläget får man lätt intrycket att planhushållning är en förlegad idé. Den ekonomiska tillväxten har börjat vackla i USA efter Reagan och i Storbritannien efter T h a t c h e r. Den fria marknadens före sp r å k a re har mindre anledning till självsäkerhet än vad de föreföll ha på 1980talet. Men på andra sidan av det som förr var »järnridån« är sammanbrottet så gott som fullbordat för planekonomierna av sov j e t isk modell. Även om kapitalismen har påtagliga brister tycks inte planhushållning erbjuda något alternativ. Socialisternas självförtroende har nått ett historiskt lågvattenmärke. Vi simmar mot strömmen men tror oss ha goda skäl till det. Planhushållningens »misslyckande« i den traditionella sovjetiska varianten var inte någon synvilla, men vi har två invändningar att göra. För det första, systemet som nu övergivits i Ryssland var en speciell variant av planhushållning. Det var ett system som formades av behovet av militär produktion i en stat fångad i kapprustning och med ett e k o n o m iskt utgångsläge långt sämre än sina fienders – f ö rst Tyskland och senare USA. Ka p p r ustningen och dithörande handelsembargon var delar i en öppen och medveten politik från USA:s sida att driva Sov j e t u n i o n e n bankrutt. Den sov j e t iska ekonomins militaris e rade strukt u rer var inte mer kara k t e r is t iska för socialismen än va d Isra e ls militaris e rade ekonomi är det för kapitalism e n . Andra modeller är möjliga och vi vill framföra huvudlinjerna för ett system som kan vara effektivt vad gäller att tillf redsställa konsumenternas önskningar och sa m t i d i g t styra ekonomin mot jämlikhet, social rättvisa och ekolo- 1 3 3
Page 1:
Manifest ORIGINALPOCKET
Page 5 and 6:
av W Paul Cockshott o c h Allin Cot
Page 7:
Manifest ger ut radikal l i t t e r
Page 11 and 12:
I N N E H Å L L Förord till den s
Page 13 and 14:
7 Makroekonomisk planering och budg
Page 15:
13 Om demokrati 3 5 5 Demokrati och
Page 18 and 19:
1 8 kapitel 3 i enlighet med detta.
Page 21 and 22:
I n t ro d u k t i o n »Socialisme
Page 23 and 24:
I n t r o d u k t i o n rar de inte
Page 25 and 26:
I n t r o d u k t i o n socialdemok
Page 27 and 28:
I n t r o d u k t i o n I VILKEN ME
Page 29 and 30:
I n t r o d u k t i o n om lönerna
Page 31 and 32:
I n t r o d u k t i o n vältalighe
Page 33 and 34:
I n t r o d u k t i o n och sovjete
Page 35 and 36:
V ILKEN ÄR DEN TEO RET IS K A G RU
Page 37 and 38:
B O K E N S I N N E H Å L L I n t
Page 39:
I n t r o d u k t i o n band med de
Page 43 and 44:
Ett av socialism e ns centrala mål
Page 45 and 46:
O j ä m l i k h e t ning för det
Page 47 and 48:
Beräkning av v (variabelt kapital)
Page 49 and 50:
O j ä m l i k h e t m a n«: väse
Page 51 and 52:
O j ä m l i k h e t ras i produkti
Page 53 and 54:
från en generation till en annan,
Page 55 and 56:
O j ä m l i k h e t till att minsk
Page 57 and 58:
kan knappast undgå att påverka de
Page 59 and 60:
O j ä m l i k h e t fått en lång
Page 61 and 62:
O j ä m l i k h e t m i ns fys isk
Page 63 and 64:
O j ä m l i k h e t säga att den
Page 67:
K A P I T E L 2
Page 70 and 71:
K a p i t e l 2 7 0 Detta uteslöt
Page 72 and 73:
K a p i t e l 2 7 2 När Marx säge
Page 74 and 75:
K a p i t e l 2 7 4 Vi skall emelle
Page 76 and 77:
a b c d e = a - b - c - d f g h = e
Page 78 and 79:
K a p i t e l 2 7 8 ten upphör int
Page 80 and 81:
K a p i t e l 2 8 0 utsträckning g
Page 82 and 83: K a p i t e l 2 8 2 Om samhället v
Page 84 and 85: K a p i t e l 2 8 4 f ö reställni
Page 86 and 87: K a p i t e l 2 8 6 I en marknadsek
Page 88 and 89: K a p i t e l 2 8 8 s t a t e ns »
Page 90 and 91: K a p i t e l 2 9 0 omgraderade til
Page 92 and 93: K a p i t e l 2 9 2 Vi föreställe
Page 94 and 95: K a p i t e l 2 9 4 specialområde.
Page 96 and 97: K a p i t e l 2 9 6 1) Utbyte mella
Page 98 and 99: K a p i t e l 2 9 8 sättningarna v
Page 100 and 101: K a p i t e l 2 1 0 0 collegeprofes
Page 102 and 103: K a p i t e l 2 timmar kan nu anvä
Page 105 and 106: K A P I T E L 3
Page 107 and 108: Idetta kapitlet kommer vi att hävd
Page 109 and 110: A r b e t e , t i d o ch d a t o re
Page 111 and 112: Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 115 and 116: Ar b e t e , t i d o c h d a t o r
Page 117 and 118: Ett enkelt input-output system Indu
Page 119 and 120: A r be t e , t i d o ch d a t o r e
Page 121 and 122: Ar b e t e , t i d o c h da to r e
Page 125 and 126: Ar b e t e , t i d o c h d a to r e
Page 127 and 128: 1. Gaston, P, »Navigator«, på Ru
Page 131: K A P I T E L 4
Page 135 and 136: G ru n d l ä g g a n d d e b e g r
Page 137 and 138: temperatur 20°C 10°C reducerad ef
Page 139 and 140: G r u n d l ä g g a n d d e b e g
Page 141 and 142: G ru n d l ä g g a n d d e b e g r
Page 143 and 144: G r u n dl ä g ga n d de be g r e
Page 145: G r u n d l ä g g a n d d e b e g
Page 149 and 150: Vi använder oss av strategisk plan
Page 151 and 152: S t r a t e g i s k pl a n e r i n
Page 153 and 154: S t r a t e g i s k p l a ne r i n
Page 155 and 156: tillämpade forskningen och produkt
Page 157 and 158: S t r a t e g i s k p l a n e r i n
Page 165 and 166: att fullt ut kunna delta i den poli
Page 167 and 168: och med finnas goda skäl till att
Page 169 and 170: S t r a t e g i s k p l a n e ri n
Page 171 and 172: S t r a t e g i s k p l a ne r i n
Page 173: 1. Begreppen marginal och marginala
Page 177 and 178: Ikapitel 4 introducerade vi idén o
Page 179 and 180: Olja Elektricitet Lastbilar osv del
Page 181 and 182: D e t a l j p l a n e r i n g varor
Page 183 and 184:
at med tillhörande tekniska koeffi
Page 185 and 186:
D e t a l j p l a n e r i n g (kän
Page 187 and 188:
D e t a l j p l a n e r i n g att a
Page 189 and 190:
D e t a l j p l a n e r i n g berä
Page 191 and 192:
D e t a l j p l a n e r i n g lista
Page 193 and 194:
»externa« begränsningarna i till
Page 195 and 196:
D e t a l j p l a n e r i n g ner.
Page 197 and 198:
Vi definierar en harmonifunktion f
Page 199 and 200:
D e t a l j p l a n e r i n g gäng
Page 201 and 202:
D e t a l j p l a n e r i n g mycke
Page 203 and 204:
D e t a l j p l a n e r i n g ninga
Page 205 and 206:
D e t a l j p l a n e r i n g k e r
Page 209:
K A P I T E L 7
Page 212 and 213:
K a p i t e l 7 2 1 2 kommer vi att
Page 214 and 215:
K a p i t e l 7 2 1 4 rar alltså a
Page 216 and 217:
K a p i t e l 7 2 1 6 a r b e t skv
Page 218 and 219:
K a p i t e l 7 2 1 8 att det byggs
Page 220 and 221:
K a p i t e l 7 2 2 0 varliga sjukd
Page 222 and 223:
K a p i t e l 7 2 2 2 A isopos’ f
Page 224 and 225:
K a p i t e l 7 2 2 4 re s u rser s
Page 226 and 227:
K a p i t e l 7 2 2 6 sparkapital o
Page 228 and 229:
K a p i t e l 7 2 2 8 p re c is öv
Page 230 and 231:
K a p i t e l 7 2 3 0 Ränta på sp
Page 232 and 233:
K a p i t e l 7 2 3 2 butionen av p
Page 234 and 235:
K a p i t e l 7 2 3 4 J o rd r ä n
Page 236 and 237:
K a p i t e l 7 En huvudinvändning
Page 239:
K A P I T E L 8
Page 242 and 243:
K a p i t e l 8 242 p rodukt. Denna
Page 244 and 245:
K a p i t e l 8 När tillgången p
Page 246 and 247:
K a p i t e l 8 246 KO NS UM T I O
Page 248 and 249:
K a p i t e l 8 248 2) CFM erhålle
Page 250 and 251:
K a p i t e l 8 250 bart enbart om
Page 252 and 253:
K a p i t e l 8 252 kapitalismen. D
Page 254 and 255:
K a p i t e l 8 254 vilket pressar
Page 257:
K A P I T E L 9
Page 260 and 261:
K a p i t e l 9 2 6 0 tess har infl
Page 262 and 263:
K a p i t e l 9 2 6 2 världen då
Page 264 and 265:
K a p i t e l 9 2 6 4 skall ta itu
Page 266 and 267:
K a p i t e l 9 2 6 6 enskild tekno
Page 268 and 269:
K a p i t e l 9 2 6 8 dering skulle
Page 270 and 271:
K a p i t e l 9 2 7 0 att va r i e
Page 272 and 273:
K a p i t e l 9 2 7 2 för en leve
Page 274 and 275:
K a p i t e l 9 2 7 4 säga, koppla
Page 277 and 278:
K A P I T E L 1 0
Page 279 and 280:
Den socialis t iska röre lsen sakn
Page 281 and 282:
MW y bilar DIAGRAM 8 Internationell
Page 283 and 284:
U t r i k e s h a n d e l v ä r l
Page 285 and 286:
U t r i k e s h a n d e l gen inte
Page 287 and 288:
nologier allmän kunskap. Ledande i
Page 289 and 290:
U t r i k e s h a n d e l Länder m
Page 291 and 292:
U t r i k e s h a n d e l ett land
Page 293 and 294:
IN T E RN AT I O NELL HAN DEL I ET
Page 295 and 296:
U t r i k e s h a n d e l eller ban
Page 297 and 298:
U t r i k e s h a n d e l talet fö
Page 299 and 300:
U t r i k e s h a n d e l En intres
Page 301 and 302:
U t r i k e s h a n d e l den socia
Page 303 and 304:
U t r i k e s h a n d e l medan på
Page 305 and 306:
tillåta medborg a re att använda
Page 307 and 308:
U t r i k e s h a n d e l le funger
Page 309 and 310:
U t r i k e s h a n d e l d o l l a
Page 313:
K A P I T E L 1 1
Page 316 and 317:
K a p i t e l 11 3 1 6 tionell såd
Page 318 and 319:
K a p i t e l 11 3 1 8 förmodligen
Page 320 and 321:
K a p i t e l 11 3 2 0 orsakerna ti
Page 322 and 323:
K a p i t e l 11 3 2 2 rande förh
Page 324 and 325:
K a p i t e l 11 3 2 4 utnyttjande
Page 326 and 327:
K a p i t e l 11 3 2 6 Av dessa tv
Page 328:
K a p i t e l 11 Paradoxalt nog kan
Page 333 and 334:
menskaper (engelska »community«)
Page 335 and 336:
t i l l f redsställa behov i en st
Page 337 and 338:
Durret och McCamant (1989), utifrå
Page 339 and 340:
Ä l d re o ms o rg Grannskapskolle
Page 341 and 342:
vilar på antagandet att de typer a
Page 343 and 344:
G r a n n s k a p s k o l l e k t i
Page 345 and 346:
Page 347 and 348:
Page 349 and 350:
den kurs som används inom räkensk
Page 351:
Page 355 and 356:
Ut o p iska sa m h ä l lsexperimen
Page 357 and 358:
O m d e m ok r a t i Vad kapitalism
Page 359 and 360:
steget är upphöjandet av proletar
Page 361 and 362:
O m d e m o k ra t i 2) Sovjeter fu
Page 363 and 364:
Staten och revolutionen ledde till
Page 365 and 366:
han antyd e r, och som borde va ra
Page 367 and 368:
sak gäller de genomsnittliga arbet
Page 369 and 370:
O m d e m o k r at i serar på skal
Page 371 and 372:
O m d e m ok r a t i komsten som sk
Page 373 and 374:
skulle bestämma sig för hur stora
Page 375 and 376:
O m d e m o k ra t i ger medlemmarn
Page 377 and 378:
O m d e m o k r at i i n d i rekt s
Page 379:
livit kvar efter den ursprungliga o
Page 383 and 384:
Ända sedan de civilis e rade samh
Page 385 and 386:
paret (handlare med veteterminer, s
Page 387 and 388:
a r b e t sk raft eftersom de inte
Page 389 and 390:
dem direkt eller arrendera ut dem (
Page 391 and 392:
E g e n d o m s f ö r h å l l a n
Page 393 and 394:
Page 395 and 396:
Page 397 and 398:
P l a n e r i n g e ns rättigheter
Page 399 and 400:
Page 401 and 402:
Page 403 and 404:
Page 405 and 406:
Page 407 and 408:
Under ett sådant system skulle de
Page 409 and 410:
har socialis t regeringar varit ovi
Page 411 and 412:
1 2 3 TABELL 14 Jordräntor när tr
Page 413 and 414:
p r i vat äganderätt till jorden
Page 415 and 416:
Page 417 and 418:
Page 421:
K A P I T E L 1 5
Page 424 and 425:
K a p i t e l 15 4 2 4 niskt med v
Page 426 and 427:
K a p i t e l 15 4 2 6 nollkostnad
Page 428 and 429:
K a p i t e l 15 4 2 8 Vi är emell
Page 430 and 431:
K a p i t e l 15 4 3 0 2) att henne
Page 432 and 433:
K a p i t e l 15 4 3 2 när arbetar
Page 434 and 435:
K a p i t e l 15 4 3 4 samheten. H
Page 436 and 437:
K a p i t e l 15 4 3 6 inför valet
Page 438 and 439:
K a p i t e l 15 4 3 8 A g a n b e
Page 440 and 441:
4 4 0 K a p i t e l 15 marknadens.
Page 443 and 444:
R e f e re ns e r Aganbegyan, Abel
Page 445 and 446:
Held, David Models of Democracy, St
Page 447 and 448:
I n d e x A ackumulation 214, 224-2
Page 449 and 450:
landekonomi 25-26 bonuslöner 84, 2
Page 451 and 452:
ekonomisk tillväxt som mål 140 El
Page 453 and 454:
industriella vågor 151 industriell
Page 455 and 456:
lagerkontroll 262 Lane, David 84, r
Page 457 and 458:
multinationella företag 223-226 mu
Page 459 and 460:
marknadsutjämnings- 241-243, 244 v
Page 461 and 462:
som socialistiskt system 23-24 subs
Page 463:
växelkurs för arbetskrediter 306-
show all

Manifest - Reality

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?