Manifest - Reality

K a p i t e l 14
3 8 4
VEM ÄGER VAD ?
Detta är den grundläggande frågan som måste besvaras av
varje system av egendomslagar. Egendomsförhållandenas
byggstenar består av ägarna och av tingen som de äger;
E g e n d o ms s ystem är som molekyler uppbyggda av dessa
atomer. Det enklaste egendomsförhållandet är »A äger B«.
Men vid olika platser och olika tider innebär denna äganderätt
olika saker. För en bonde som äger jord och för en
va r u h a n d l a re som äger veteterminer har ägandet olika
praktisk betydelse. För våra syften kommer vi att betrakta
ett ägande som bestående av fyra komponenter: nyttjanderätt,
köprätt, säljrätt och arvsrätt. I det före g å e n d e
e xemplet är bonden mer intre s s e rad av nyttjande- och
arvsrätten; för varuhandlaren är rätten att köpa och sälja
det avg ö rande. (I arvsrätten inkluderar vi tillägnelse genom
giftermål.)
Vi kan ordna rättighetskomponenterna enligt följande:
nyttja, sälja, förvärva, ärva. Dessa rättigheter kan behandlas
som logiska predikat. Inom logiken benämns en uppsättning
ordnade par (A,B) för vilka några predikat gäller,
för en relation. Till exempel är relationen av nyttjanderätt
en uppsättning av alla par (A,B) sådana att A nyttjar B.
Vi har således fyra tydliga relationer som definiera r
äganderätterna. Dessa kan härledas från fyra pre d i k at:
relationen Nyttjanderätt från predikatet (A nyttjar B), relationen
Sälj från (A kan sälja B), Förvärv från (A kan köpa
B) och Arv från predikatet (A kan ärva B).
Ett givet par av enheter, till exempel en handlare i terminsaffärer
i vete (A) och en skeppslast vete (B), kan ingå
i mer än en av dessa uppsättningar. I detta fall kommer