Manifest - Reality

K a p i t e l 11
3 1 8
förmodligen att utvecklas långsa m m a re, men om man
lånar kapital kommer man sannolikt finna sig svårt skuldsatt
och en stor del av dess arbete hamnar i utländsk a
kapitalisters fickor. I ett internationellt socialistiskt planhushållningssystem
å andra sidan, kan resurser allokeras i
den centrala planen till utvecklandet av mer underutvecklade
områden utan att frågan om att låna kapital någonsin
uppkommer. Antag att den metallurg iska industrin i
Sibirien utvecklas genom utrustning tillverkad i Ryssland.
I ett handels s ystem skulle dessa tra ns f e reringar behöva
täckas av krediter och Sibirien skulle bli gäldenär till
Ryssland. Med en internationell planering behöver ingen
dra på sig skulder på samma sätt eftersom inga ägandebyten
äger rum.
Utifrån iakttagelserna att nationella och regionala skillnader
i fråga om ekonomisk utveckling i princip kan
avskaffas fortare under socialismen utan att därför efterlämna
en sk u l d b ö rda, följer emellertid inte att så ocks å
kommer att ske. Vi måste fråga oss huruvida de mer
u t vecklade nationerna eller regionerna kommer att vilja
hjälpa de mindre utvecklade. Denna fråga har visst samröre
med debatten om möjligheten till »socialism i ett land«
som ägde rum i Sovjetunionen på 1920-talet. Tro t sk i j s
position var att Ryssland, även tillsammans med de andra
nationerna i Sovjetunionen, inte var kapabelt att by g g a
socialismen på egen hand. Sovjetunionen som helhet var
helt enkelt allt för underutvecklat och isolerat. Följaktligen
bedömde Tro t skij och hans anhängare det som högs t a
prioritet att uppmuntra de revolutionära krafterna i Västeuropa.
Stalin å andra sidan, hävdade att sovjetstaten efter
de re vo l u t i o n ä ra röre lsernas nederlag i Tyskland och