Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/ 08:110). Folkhälsopolitisk rapport 2010 är framtagen av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Det här är den andra folkhälsopolitiska rapporten. Den första publicerades år 2005. Syftet med rapporten är att • visa hur förutsättningarna för hälsan i Sverige har utvecklats med fokus på perioden 2004–2009 • redovisa åtgärder som har genomförts • rekommendera framtida åtgärder. Folkhälsopolitisk rapport 2010 delar in folkhälsans elva målområden i tre strategiska områden: • Goda livsvillkor • Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor • Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Syftet med att dela in målområdena i tre strategiska områden är att skapa helhet och ge regeringen • överblick över ett komplext beslutsunderlag • möjlighet att använda indelningen som en utgångspunkt för avvägningar kring resursfördelning mellan de strategiska områdena • ett underlag för att prioritera åtgärder inom vart och ett av de strategiska områdena. det övergripande målet för folkhälsan – läget och utvecklingen Hälsan i Sverige mätt som medellivslängd har förbättrats under många årtionden, och många hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger samman 8 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur man kan främja hälsa och förebygga ohälsa. Det finns dock tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller hbt-identitet rapporterar också en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Hos dem som har sämst hälsa bidrar många faktorer till ohälsan. En sammanställning av olika svenska studier visar att risken för dödlighet bland barn och unga är 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper jämfört med socioekonomiskt starka grupper. Dessutom är risken för skador 40 procent högre och risken för depression och ångest 100 procent högre. Detta visar att det övergripande målet för folkhälsan inte är uppnått och att det behövs ett fortsatt aktivt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor. Inom det strategiska området Goda livsvillkor har inga betydande förbättringar skett under perioden 2004–2009. Faktorerna inom området är grundläggande för hälsa. Förändringar för att skapa goda livsvillkor tar tid, därför är det vik-
tigt att följa utvecklingen över längre perioder. Ett exempel är skolan, där nära en fjärdedel av eleverna i årskurs nio inte når kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. I gymnasiet är det en lika stor andel som inte når slutbetyg inom fyra år. Arbetet inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor har i flera avseenden inte lett till några förbättringar under perioden 2004–2009. Det gäller främst skador och olycksfall, sexualitet och reproduktiv hälsa samt matvanor och fysisk aktivitet. Utvecklingen har däremot varit positiv när det gäller alkohol och tobak inom det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel under perioden 2004–2009. För narkotika och dopning saknas säker statistik om antalet brukare och förändringen över tid, men det finns tecken på att bruket ökar. En summering av de tre strategiska områdena visar att positiva resultat har nåtts under de senaste åren. Det gäller främst områden där regeringen har haft en tydlig inriktning för arbetet, tilldelat relativt stora ekonomiska och personella resurser samt satsat på att inrätta samordningsfunktioner. Det förebyggande arbetet mot skadligt alkoholbruk och tobaksbruk är två sådana exempel. Motiv till att förbättra folkhälsan Det finns flera viktiga skäl till att skapa bättre förutsättningar för folkhälsan. Här listar vi några av dem: • Alla människor har lika värde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. • Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Dessa kostnader kan minskas, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av alkohol och tobak samt genom att förebygga skador. • Det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. • Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. Nationellt vägleds arbetet av det övergripande målet för folkhälsan och de elva målområdena. goda livsvillkor – rekommenderade åtgärder Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att ge alla människor möjligheten att få en bra start i livet. Detta kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. För att befolkningen ska nå en god hälsa på lika villkor bedömer vi följande åtgärder som särskilt viktiga: • Ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen. Statens folkhälsoinstitut föreslår bland annat förstärkta åtgärder för att fler ska sluta skolan med godkända betyg, vilket i sin tur ökar möjligheterna till arbete och egen försörjning. • Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem, bland annat genom att öka transfereringarna till ensamstående med barn samt förstärka åtgärderna för personer som står utanför arbetsmarknaden för att öka möjligheten till arbete. • Stärka delaktighet och inflytande, framför allt för ungdomar och äldre. • Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor. Vi föreslår bland annat uppföljningsmodeller med nationella indikatorer samt ersättningssystem som premierar hälsofrämjande och förebyggande insatser inom hela hälso- och sjukvården. FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 9
Page 1: Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: 4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22: domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24: 1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26: tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28: nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61:
utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63:
Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65:
6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67:
tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69:
och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71:
institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73:
6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96:
ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98:
gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100:
ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102:
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104:
8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112:
spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114:
land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?