Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

fokusera på normer och lagar, värderingar samt
utformning av fysisk och psykosocial miljö, det
vill säga på att skapa hälsofrämjande livsmiljöer.
6.4.3 MÅloMrÅde 7: Skydd mot smittspridning
Åtgärderna för att öka skyddet mot smittspridning
har under de senaste åren riktats mot normer
och lagar, värderingar, övervakningssystem,
attityder och beteenden samt tillgänglighet till
hälso- och sjukvård (se figur 6.2).
Normer och lagar, värderingar, attityder och
beteenden samt tillgänglighet till hälso- och
sjukvård
Normerande åtgärder har genomförts för att
motverka antibiotikaresistens. Exempelvis har
lagar ändrats och föreskrifter tagits fram för att
stärka kravet på hygienisk standard i vård och
behandling. Nya förskrivningsmål för antibiotika
har också föreslagits. Vidare har satsningar gjorts
för att öka tillgängligheten till effektiv behandling.
Bland annat styrs det nationella arbetet för
att motverka antibiotikaresistens sedan 2006 av
en handlingsplan.
Inom hälso- och sjukvården har rekommendationer
för handläggning av MRSA-fall utarbetats.
Rekommendationer för handläggning av smittspridning
av MRSA i samhället har också tagits
fram. Kartläggningar och utvecklingsarbete om
vårdhygien har genomförts inom hälso- och
sjukvården, kommunerna samt förskolan. Även
hälso- och sjukvårdens användning av antibiotika
har kartlagts. Åtgärder för att påverka attityder
och beteenden har bland annat varit utbildningsdagar
om vårdhygien och förskrivning av
antibiotika. Behovet av åtgärder för att utveckla
nya läkemedel har också uppmärksammats.
När det gäller immunitet så har ett flertal
åtgärder genomförts med betydelse för
rådande normer. Inom det allmänna vaccinationsprogrammet
har schemat för förnyelse-
doserna setts över och alla barns lika rätt till vaccination
förtydligats. Detta för att bland annat
åstadkomma ett bättre grundskydd mot mäss-
ling, påssjuka och röda hund (MPR). Vidare har
vaccin mot pneumokocker och humant papillomvirus
(HPV) inkluderats i det allmänna vaccinationsprogrammet,
efter en behovsprövning.
Åtgärder för att stärka tillgängligheten till effektiv
behandling har också genomförts. De vacciner
som ingår i programmet har visat sig vara
effektiva och hälsovinsterna överstiger vida riskerna
för biverkningar. Åtgärder som påverkar
attityder och beteenden har genomförts i form av
utbildningsdagar och kunskapsutveckling.
Övervakningssystem
Särskilda satsningar har genomförts för att stärka
den nationella beredskapen och samordningen
vid allvarliga hälsohot. Arbete för att utveckla
effektiva övervakningssystem med kapacitet att
tidigt upptäcka utbrott av smittämnen har också
utförts.
Framtida behov
Det finns fortsatt stora behov av att stärka det
vårdhygieniska arbetet för att motverka spridningen
av antibiotikaresistenta bakterier, samt
bidra till att antibiotika används på ett korrekt
sätt. Därmed behövs satsningar på att förbättra
övervakningssystemen, framför allt när det gäller
tidig upptäckt av antibiotikaresistens, samt tillgängligheten
till hälso- och sjukvård.
En fortsatt god vaccinationstäckning bygger på
att allmänheten har förtroende för vaccinationsprogrammet.
Dagens registreringssätt ger däremot
inte möjlighet att snabbt ställa samman statistik
över täckningsgrad och utförda vaccinationer
vid plötsliga förändringar, inte heller att upptäcka
misstänkta biverkningar. Möjligheten till effektiv
uppföljning behöver därför stärkas. Satsningar
som stärker uppföljningen och möjligheten att nå
grupper som är särskilt utsatta genom sina livsvillkor
och bidrar till tidig upptäckt är väsentliga
också vad gäller förekomst av smittämne.
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 69