Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Vidare uppmärksammades nyttan med hälsoinvesteringar
på seminariet ”Mer motion – mindre
statsskuld” som arrangerades av Gymnastik- och
idrottshögskolan och Riksgäldskontoret under
2010, och där representanter från Finansdepartementet
deltog. Det finns alltså en uppenbart ökad
medvetenhet om folkhälsans betydelse för den
ekonomiska utvecklingen.
3.5 Sverige har viktiga åtaganden
Genom policybeslut har Sverige åtagit sig att
arbeta med folkhälsa – på nationell, europeisk
och internationell nivå. Under 2000-talet har två
viktiga propositioner för folkhälsa antagits: Mål
för folkhälsan (prop. 2002/03:35) och En förnyad
folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110). År
2005 presenterades sedan den första folkhälso-
politiska rapporten, med riktlinjer för att konkretisera
ett fortsatt aktivt folkhälsoarbete.
Som medlemsland i EU ska Sverige arbeta med
folkhälsan utifrån strategin Together for Health:
A Strategic Approach for the EU 2008–2013
(Commission on the European Communities,
2007). WHO har också uppmanat alla länder
i världen att arbeta för att minska skillnaderna
i hälsa i policydokumentet Closing the gap in a
generation (Commission on Social Determinants
of Health [CSDH], 2008). Statens folkhälsoinstitut
har dessutom tagit fram rapporten Svenska
lärdomar av Marmot-kommissionens rapport
Closing the Gap (Statens folkhälsoinstitut &
Socialstyrelsen, 2010) på uppdrag av regeringen.
Sverige har vidare åtagit sig att arbeta för de
mänskliga rättigheterna i och med ratificeringen
av FN:s konventioner om barns rättigheter samt
sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter.
Hälsa är en viktig mänsklig rättighet, och rätten
till god hälsa är skyddad av dessa konventioner.
3.6 Avslutande kommentarer
Ohälsa orsakar stora samhälleliga kostnader och
kan minska förutsättningarna för ekonomisk
38 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010
tillväxt. Ohälsa ger även försämrad livskvalitet
för den enskilda medborgaren. De faktorer som
orsakar ohälsa inom folkhälsoområdet är alla
möjliga att påverka både genom politiska beslut
och genom individuella val. De kommande kapitlen
visar hur arbetet med mål för folkhälsan har
utvecklats, med fokus på perioden 2004–2009,
och vilka möjligheter som finns för att skapa
positiva förändringar.
Referenser
Commission on the European communities. (2007).
Together for Health: A Strategic Approach for the
EU 2008–2013. Brussels: European Union.
Commission on Social Determinants of Health [CSDH].
(2008). Closing the gap in a generation: Health
equity through action on the social determinants of
health. Final Report of the Commission on Social
Determinants of Health. Geneva: World Health
Organisation.
Grossman, M. (2000). The Human capital model. In J. A.
Culyer & P. J. Newhouse (Eds.), Handbook of health
economics 1A (pp. 347–405). Amsterdam: Elsevier
Science B.V.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan.
Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik.
Stockholm: Regeringen.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder – Tobak, alkohol, fysisk
aktivitet och matvanor – Stöd för styrning och ledning
2010 – Preliminär version. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2010).
Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport
Closing the Gap. Hämtad från: http://www.fhi.
se/Om-oss/Uppdrag-och styrdokument/Regeringsuppdrag/Redovisade-uppdrag/Marmot/
Suhrcke, M., McKee, M., Arce Sauto, R., Tsolova, S., &
Mortensen, J. (2005). The contribution of health to
the economy in the European Union. Luxembourg:
Office for Official Publications of the European
Communities.