Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

11.1 Sammanfattning # # Många centrala myndigheter har genom sina uppdrag stora möjligheter att påverka framtidens folkhälsa. Arbetet för folkhälsa bland myndig heterna behöver dock synliggöras och samordnas. # # Länsstyrelserna har många folkhälsofrågor i sina uppdrag men deras roll behöver utvidgas och formaliseras. # # Genom att utveckla den hälsofrämjande hälsooch sjukvården kan landstingen och regionerna ge ett av sina främsta bidrag till framtidens folkhälsa. # # Kommunerna har en bred och central roll i arbetet för bättre folkhälsa. Särskilt viktigt är arbetet med att ge barn och ungdomar en bra start i livet och att värna äldres hälsa genom goda livsvillkor och hälsofrämjande livsmiljöer. 11.2 Bakgrund I det här kapitlet sammanfattar vi aktörernas roller och deras möjligheter att vara med och bidra till en förbättrad folkhälsa i framtiden. Mer utförlig information finns i underlagsrapporten Regionalt och lokalt folkhälsoarbete – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. När det gäller myndigheternas framtida roller nämner vi i detta kapitel främst de myndigheter som i sina regleringsbrev har haft i uppdrag att lämna underlag till Statens folkhälsoinstitut. Vi har även stämt av rapportens innehåll med många myndig heter som inte har haft något sådant uppdrag i sina regleringsbrev (se Bilaga 2. Myndigheter). Nedan presenterar vi aktörerna centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner utifrån de tre strategiska områdena Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, 158 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 # # Ideella organisationer är viktiga aktörer för samhällsutvecklingen, både som opinionsbildare och genom sitt stöd till grupper med särskilda behov. # # Näringslivet kan bidra till en förbättrad folkhälsa genom både ett miljömässigt och ett socialt ansvarstagande. # # Arbetsgivarna kan bidra till framtidens folkhälsa genom att skapa hälsofrämjande arbetsmiljöer och erbjuda anställning till dem som står utanför arbetsmarknaden. # # Varje enskild medborgare kan göra insatser för sin egen och andras hälsa i rollen som konsument, i rollen som förebild och i rollen som medmänniska. tobak och spel. Aktörerna ideella organisationer, näringsliv, arbetsgivare och enskilda medborgare presenteras separat i slutet av kapitlet. 11.3 Centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner 11.3.1 det strategiska området goda livsvillkor För att nå en god hälsa på lika villkor har vi föreslagit åtgärder som går ut på att • ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen • skapa ekonomiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom sociala trygghetssystem • stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande, i första hand för ungdomar och äldre • utveckla och ge en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor.
Centrala myndigheter Flera myndigheter har uppdrag som ger dem en central roll i att skapa samhälleliga förutsättningar inom det strategiska området Goda livsvillkor. Det gäller Statens skolverk (Skolverket), Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Statens kulturråd, Socialstyrelsen och Statens folkhälso institut. Till exempel har Skolverkets och Arbetsförmedlingens verksamheter stor betydelse när det gäller barns och ungas förutsättningar att få en bra start i livet, så att de avslutar skolan med fullständiga betyg och kommer ut på arbetsmarknaden. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för det som blir grunden för en god hälsa under resten av livet, och vi har gett flera åtgärdsförslag på området. Flera av myndigheterna har också viktiga roller i att särskilt verka för god hälsa hos olika grupper, till exempel personer med funktionsnedsättning eller med utländsk bakgrund. Länsstyrelser Länsstyrelserna har enligt sin instruktion flera uppgifter som handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för Goda livsvillkor och därmed bättre hälsa. Exempelvis hanterar de frågor om jämställdhet och integration, skydd mot diskriminering, tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt barns perspektiv. Under våra dialoger med länsstyrelserna har de föreslagit att länssamordnarmodellen ska utökas till fler områden, särskilt sådana som rör det strategiska området Goda livsvillkor. Våra föreslagna åtgärder som berör länsstyrelserna är främst riktade till unga och andra grupper som står utanför arbetsmarknaden och som ska kunna få en sysselsättning. Landsting och regioner Landsting och regioner är viktiga aktörer i att utveckla och ge hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor. Under våra dialogdagar med landstingen och regionerna efterfrågade flera av dem stöd för just arbetet med Goda livsvillkor. I intervjuer har landsting och regioner även uppgett att de behöver indikatorer för att mäta och utvärdera hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Därför föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen ska leda ett utvecklingsarbete för att ta fram uppföljningsmodeller med nationella indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Vidare föreslår vi att landsting och regioner ska få stimulansmedel för att utveckla effektiva styr- och ersättningssystem som premierar hälsofrämjande och förebyggande insatser inom hela hälso- och sjukvården. Vi föreslår även ekonomiska medel till landstingen och regionerna för att på frivillig basis testa och vetenskapligt utvärdera Västerbottens interventionsprogram. Statens folkhälsoinstitut gör bedömningen att flera av dessa åtgärdsförslag möter de behov som har lyfts fram i dialogerna med landsting och regioner. Kommuner Kommunerna är en central aktör för att skapa Goda livsvillkor för medborgarna, och enligt en enkät från Statens folkhälsoinstitut arbetar också många kommuner med delaktighetsfrågor. Vid våra dialog- och avstämningsdagar framkom det även att kommunerna i sitt folkhälsoarbete prioriterar åtgärder för vuxnas försörjning. Inom det strategiska området Goda livsvillkor har Statens folkhälsoinstitut bland annat föreslagit åtgärder som stödjer kommunernas arbete för att alla barn ska gå ut skolan med fullständiga betyg och därmed öka sina möjligheter till fortsatt utbildning och egen försörjning. Vi har också föreslagit att kommuner ska kunna söka stimulansmedel för att kvalitetsutveckla förskolan. Dessutom föreslår vi ökade transfereringar till ensamstående med barn. Barn som lever under svåra ekonomiska förhållanden löper ökad risk för ohälsa, och barn till ensamstående kan vara en sådan grupp. Kommunerna berörs även av förslag för att öka ungdomars och äldres delaktighet och inflytande FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 159
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51:
4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53:
Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55:
5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57:
grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59:
tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61:
utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63:
Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65:
6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67:
tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69:
och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71:
institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73:
6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96:
ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98:
gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100:
ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102:
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104:
8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147: • Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151: 10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153: arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155: 10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157: Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159: Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 162 and 163: i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165: förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167: En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169: Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171: låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173: ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175: Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176: Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?