Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

8.3 Det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor – rekommenderade åtgärder 8.3.1 utgångspunkter för prioriteringar Det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor beskrivs i faktaruta 8.3. De prioriteringar av åtgärder som redovisas i det här avsnittet är baserade på analysen i kapitel 6. Den visar att arbetet under perioden 2004–2009 i flera avseenden inte har lett till förbättringar inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor. Det gäller främst det skadeförebyggande arbetet (målområde 5), sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8), övervikt och fetma till följd av låg fysisk aktivitet (målområde 9) och ohälsosamma matvanor (målområde 10). Analysen i kapitel 6 visar att det är viktigt att människors livsmiljöer blir mer hälsofrämjande. <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut har därför valt att särskilt rekommendera åtgärder som stärker det hälso- främjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor, arbetar och tillbringar större delen av vår fritid. Det kan till exempel handla om att • ta mer hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen, till exempel genom att skapa säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet • verka för hälsofrämjande arbetsmiljöer • erbjuda skolhälsovård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa • främja ett utbud av mat där människor kan välja alternativ som är bra för deras hälsa. Analysen visar även att aktörer som arbetar med samma frågor behöver samordna sitt arbete bättre, och vissa aktörer behöver få tydligare roller. Vi har därför valt att rekommendera åtgärder som ger berörda aktörer förutsättningar att kraftsamla utifrån tydliga mål och roller kring gemensamma frågor. Regeringen kan till exempel bidra till sådana förutsättningar genom att ta initiativ till nationella strategier eller handlingsplaner. Dessa åtgärder behöver kombineras med informationsinsatser. Det kan till exempel handla om 98 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Faktaruta 8.3 HälSoFräMjande livSMiljÖer ocH levnadSvanor MÅloMrÅde 4–10 Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa insatser som syftar till att påverka männsikors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. att utveckla och förmedla kunskaper om hälsofrämjande och förebyggande metoder. 8.3.2 Översikt av rekommenderade åtgärder Figur 8.2 ger en samlad bild av de åtgärder som vi föreslår. I baspaketet ligger de högst prioriterade åtgärderna. Därefter följer förslag till kompletterande åtgärder i tilläggspaketet. I texten som följer redovisar vi förslagen till åtgärder mer ingående, och presenterar dem upp- delade efter målområden.
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor baSpaket Målområde 4: Hälsa i arbetslivet • Utveckla indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet • Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer Målområde 5: Miljöer och produkter • Fortsätta skärpa lagar och regler kring luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller, uv-strålning och radon • Utverka råd och riktlinjer för hur de som tillämpar planoch bygglagen bättre kan ta hänsyn till miljörelaterade hälsofrågor • Utvärdera det nationella skadeprogrammet och utarbeta en nationell strategi för att förebygga olycksfall Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård • Stödja implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Målområde 7: Skydd mot smittspridning • Utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister • Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa • Upprätta en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR-strategi) Genomföra befolkningsstudier inom SRHR-området • Målområde 9: Fysisk aktivitet • Initiera myndighetssamverkan för att utveckla den fysiska miljön i syfte att öka befolkningens fysiska aktivitet • Fastställa de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet Målområde 10: Matvanor och livsmedel • Upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma • Utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor 8.3.3 MÅloMrÅde 4: Hälsa i arbetslivet rekoMMenderade Åtgärder är att: 1. Utveckla indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet 2. Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer 3. Utveckla företagshälsovårdens roll för ökad hälsa i arbetslivet tilläggSpaket Målområde 4: Hälsa i arbetslivet • Utveckla företagshälsovårdens roll för ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Miljöer och produkter • Genomföra informationsinsatser för ökad miljöanpassning • Utvidga uppföljningen av inomhusmiljön och farliga kemiska ämnen Målområde 7: Skydd mot smittspridning • Stärka smittskyddet för särskilt utsatta grupper genom att införa sprutbytesverksamhet som även kan ge snabb tillgång till provtagning och sjukvårdsåtkomst • Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa • Utveckla undervisningen inom sexualitet och samlevnad • Utveckla ungdomsmottagningarnas och skolhälsovårdens verksamhet Målområde 9: Fysisk aktivitet • Stödja kommunernas arbete för att öka barns fysiska aktivitet i skolan • Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård- och skolpersonal samt studenter på grundutbildningarna Målområde 10: Matvanor och livsmedel • Utveckla och utvärdera metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, med särskilt fokus på barn och deras familjer • Utreda hur hälso- och sjukvården kan arbeta med rådgivning om mat och måltider utveckla indikatorer för att följa upp hälsa i arbetslivet Bakgrund I dag används indikatorer som rör hälsa och arbetsvillkor i arbetslivet i flera undersökningar som åtskilliga myndigheter ansvarar för, exempelvis Arbetsmiljöverket, <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut och Statistiska centralbyrån. Indikatorerna är FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 99
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147: • Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?