Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård- och skolpersonal samt studenter på grundutbildningarna Bakgrund Pedagogernas uppgift i skolan är att skapa arenor för kunskapsinhämtning, dialog samt träning av färdigheter och förmågor. Vi vet att fysisk aktivitet ger en bättre hälsa, och det finns ett stort behov av att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Skolan är en idealisk plats för ett sådant arbete, som gärna kan ske i samarbete med det omgivande samhället (Hultgren, 2008). Ämnet idrott och hälsa ska utveckla barns och ungdomars kunskaper om hur kroppen fungerar och hur hälsan påverkas av livsstil, vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv (Skolverket, 2010b). Det är viktigt att sådan kunskap ingår också i lärarutbildningarna och i utbildningarna till fritidspedagog och förskollärare, så att fysisk aktivitet kan bli ett vanligare och mer naturligt inslag i skolan. Kunskapen om att fysisk aktivitet förebygger sjukdomar har ökat de senaste decennierna. Hälso- och sjukvårdspersonalen skriver också ut fysisk aktivitet på recept allt oftare. Därför är det av största vikt att vårdpersonalen har grundläggande kunskaper om fysisk aktivitet och hälsa. Också studenterna på vårdutbildningarna behöver få sådana kunskaper. Det är lika viktigt att vårdpersonal och skolpersonal fortbildas i ämnet. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att leda ett samverkansprojekt med berörda aktörer för att öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård- och skolpersonal samt hos studenter på grundutbildningarna. Förslaget är avstämt med Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Kostnaden bedöms som låg. 110 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 8.3.9 MÅloMrÅde 10: Matvanor och livsmedel rekoMMenderade Åtgärder är att: 1. Upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma 2. Utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor 3. Utveckla och utvärdera metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, med särskilt fokus på barn och deras familjer 4. Utreda hur hälso- och sjukvården kan arbeta med rådgivning om mat och måltider upprätta en nationell strategi för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma Bakgrund Övervikten och fetman har ökat de senaste 20 åren i Sverige. De viktigaste orsakerna är ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet. Sverige är ett av få EU-länder som saknar ett nationellt övergripande dokument för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, samt förebygga övervikt och fetma. Forskning visar att en systematisk och övergripande ansats är det effektivaste sättet att vända befolkningens viktuppgång och främja goda vanor (Sacks, Swinburn, & Lawrence, 2008; Sallis, Owen, & Fisher, 2008). Flera samhällssektorer behöver samverka för att skapa stödjande livsmiljöer och ge individer möjlighet att göra hälsosamma val. Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet kan främjas på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Både vår fysiska miljö och vår psykosociala miljö har betydelse. För att befolkningen ska få en bättre hälsa krävs alltså åtgärder på alla nivåer och i alla miljöer (Sallis & Glanz, 2009; Sallis et al., 2008; Toft et al., 2008, World health organisation [WHO], 2008a). En nationell strategi skulle kunna ligga till grund för prioriteringar och åtgärder. Den bör
land annat beskriva nationella mål, behovet av åtgärder, berörda aktörer och ansvarsfördelning. Den bör också innehålla förslag på uppföljning och vila på en vetenskaplig grund. Med antagandet att en nationell strategi ger positiv effekt på den fysiska aktiviteten och matvanorna är åtgärden kostnadseffektiv. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att upprätta en nationell strategi för att samordna arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Arbetet bör ske i samverkan med berörda aktörer. Kostnaden bedöms som låg. utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor Bakgrund Svenskarna konsumerar nästan 30 liter läsk per person och år (Jordbruksverket, 2010) och äter mest godis i världen (Caobisco, 2008). Vi skulle kunna förbättra vår hälsa genom att ändra våra matvanor och äta mer frukt och grönsaker, något mindre mättat fett och hälften så mycket så kalllade utrymmesvaror (till exempel godis och läsk) (American Institute for Cancer Research/World Cancer Research Fund, 2007; WHO, 2003a). En omställning till matvanor som är bra för både miljö och hälsa kan dessutom ge minskade kostnader för konsumenten (Statens folkhälsoinstitut, 2009a). Inom det svenska arbetet för en bättre folkhälsa har vi tidigare använt ekonomiska styrmedel framgångsrikt, för att exempelvis minska konsumtionen av alkohol. Andra europeiska länder, bland annat Rumänien, är på väg att införa en skatt på snabbmat (WHO/EU-meeting, 2010). I den allmänna debatten förs återkommande diskussioner om att förändra skattesatserna på matområdet i hälsofrämjande riktning. Därför är det angeläget att ordentligt utreda hur man kan påverka matkonsumtionen i Sverige med ekonomiska styrmedel, och hur detta i så fall skulle påverka befolkningens hälsa. Utredningen bör bland annat analysera om det är effektivast att beskatta färdiga livsmedel eller de ingående råvarorna samt vilka ekonomiska styrmedel som är effektivast. Det finns vetenskapligt stöd för att ekonomiska styrmedel kan främja goda matvanor (Caraher & Cowburn, 2005; Thunström, 2008). Sådana styrmedel kan också vara ett effektivt sätt att nå socialt och ekonomiskt utsatta grupper, vilket är relevant med tanke på det övergripande målet för folkhälsa om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Danish Academy of Technical Sciences, 2007; Dong & Lin, 2009; OECD, 2010). Effekten av att främja goda matvanor med ekonomiska styrmedel är inte testad, men åtgärden antas vara mycket kostnadseffektiv. Detta grundar sig på att kostnaden för åtgärden är låg och att det räcker med att endast några få övergår till en kost med högre mängd frukt och grönsaker för att åtgärden ska vara kostnadseffektiv. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utreda möjligheten att använda ekonomiska styrmedel i Sverige för att främja hälsosamma matvanor. Arbetet bör ske i samverkan med berörda aktörer. Kostnaden bedöms som låg. utveckla och utvärdera metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet, med särskilt fokus på barn och deras familjer Bakgrund En förutsättning för en god hälsa i befolkningen är att barnen ges möjlighet till goda vanor, bland annat när det gäller måltidsmönster och matvanor samt fysisk aktivitet. Föräldrarna är centrala för barns tillgång till hälsosam mat i hemmet. Familjens matvanor och atmosfären vid måltiderna påverkar också vilken sorts mat barnen föredrar och väljer när de blivit vuxna (Cooke, 2007; Pearson, Biddle, & Gorely, 2009). Studier visar att insatser även i andra miljöer kan FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 111
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51:
4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53:
Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55:
5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57:
grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59:
tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61:
utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147: • Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151: 10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153: arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155: 10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157: Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159: Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161: 11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?