Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

faktorer som påverkar hälsan och hur dessa faktorer kan påverkas av politiska beslut. De tre olika modellerna visar A. viktiga faktorer som påverkar folkhälsan B. sambandet mellan folkhälsa och politik C. samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut. A. Viktiga faktorer som påverkar folkhälsan Riksdagen slog fast den nu gällande nationella folkhälsopolitiken år 2003 (prop. 2002/03:35), och gjorde då ett viktigt strategiskt vägval. När målen för folkhälsopolitiken formulerades valde man att utgå från de faktorer som påverkar hälsan i stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. Genom att följa upp de faktorer som påverkar hälsan i stället för sjukdomar får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Som framgår av figur 1.1 (sidan 21) är det många faktorer som påverkar vår hälsa – biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer (Dahlgren & Whitehead, 1992). B. Sambandet mellan folkhälsa och politik Befolkningens hälsa påverkas av ett stort antal samhällssektorer och politikområden. Detta Figur 1.2 Samband mellan folkhälsa och politik Ekonomi Struktur Källa: Sven Bremberg Allmän politik Institutioner 22 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Folkhälsopolitik Hälsofrämjande åtgärder Upstream Downstream illustreras i figur 1.2. Figuren är en tankemodell framtagen av Sven Bremberg, inspirerad av Dahlgren och Whiteheads modell. Med ”downstream” menas faktorer som påverkar hälsan hos en enskild individ, till exempel livsstil och levnadsvanor. Med ”upstream” menas faktorer som ligger på samhällsnivå, långt från individen. Allmänpolitiken har fokus på upstreamfaktorer, medan folkhälsopolitiken kan påverka faktorer både upstream och downstream. Med ”miljö” menas både fysiska och psykosociala livsmiljöer. Miljön kan påverkas genom både folhälsopolitik och allmänpolitik. För att ett folkhälsoarbete ska bli framgångsrikt på lång sikt behöver man noga tänka igenom vilka satsningar som ska göras på upstream- respektive downstreamfaktorer. C. Samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut – DPSIR Den analysmodell som vi har använt brukar kalllas DPSIR. Det är en modell som ursprungligen togs fram för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och miljö. Benämningen utgår från modellens komponenter som beskrivs närmare i tabell 1.1. Modellen har utvecklats av Europeiska miljöbyrån och publicerades år1999 (European Environmental Agency [EEA], 1999). Prevention Sjukvård Rehabilitering Miljö Levnadsvanor Hälsa Livskvalitet
tabell 1.1 Komponenterna i modellen DPSIR, exempel tobak komponent Förklaring exempel driving forces (drivkrafter) Faktorer på samhällsnivå som påverkar hälsan, dvs. ”upstreamfaktorer” långt från individen pressure (påverkansfaktorer) Faktorer på befolkningsnivå som påverkar hälsan, dvs. ”downstreamfaktorer” närmare individen Statens folkhälsoinstitut har valt att använda modellen inom folkhälsoområdet för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och hälsa. Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka faktorer eller samhälleliga förutsättningar som har betydelse för ett visst folkhälso- Tobakslagen Priset på tobak State (tillstånd) Faktorer som direkt påverkar hälsan Tobaksbruk impact (hälsoutfall och andra effekter) Konsekvenser av den faktor som beskrivs i tillstånd response (åtgärder och styrmedel) Politiska åtgärder för att i första hand påverka drivkrafter och påverkansfaktorer i modellen Figur 1.3 DPSIR-modellen – samhälleliga förutsättningar för hälsa som kan påverkas genom politiska beslut, exempel tobaksbruk Drivkrafter • Normer och lagar • Värderingar • Illegal verksamhet • Utbildningsnivå • Ekonomiska villkor Påverkansfaktorer • Pris • Tillgänglighet • Attityder och beteenden Tillstånd • Tobaksbruk (bruk av cigaretter, snus, vattenpipa m.m.) • Passiv rökning Åtgärder och styrmedel • Ekonomiska styrmedel • Administrativa styrmedel • Informativa styrmedel Hälsoutfall och andra effekter • Sjukdomar och skador • Förtida dödsfall • Samhällskostnader Sjukdom, skador, dödlighet Lagstiftning, skatter, information problem. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper till att ge en tydlig struktur för åtgärdsanalysen. I figur 1.3 illustreras den utifrån exemplet tobaksbruk. FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 23
Page 1: Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: 4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12: tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22: domar av kommissionens arbete samt
Page 23: 1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 27 and 28: nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96:
ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98:
gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100:
ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102:
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104:
8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112:
spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114:
land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?