Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

7.3.4 MÅloMrÅde 11: tobak
Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten
av 1980-talet. Bland kvinnorna röker 13 procent
och bland männen 11 procent varje dag.
Rökning är i dag vanligast bland personer som
är lågutbildade och har låg inkomst, samt i vissa
invandrargrupper. Även personer med hbt-identitet
och personer med funktionsnedsättning röker
mer än den övriga befolkningen. Dessutom har
andelen rökare blivit större bland ungdomar de
senaste åren.
När det gäller snusning är könsskillnaderna
större. Bland kvinnorna snusar 4 procent medan
19 procent av männen snusar varje dag. Andelen
snusare bland ungdomar har blivit mindre de
senaste åren.
Bland gravida som skrevs in på mödravårdcentralen
år 2008 var det 6,9 procent som rökte och
1,1 procent som snusade. Detta är en minskning
från år 2004 med nästan 2 procentenheter för
andelen rökare medan andelen snusare är ungefär
densamma.
7.3.5 MÅloMrÅde 11: Spel
Drygt 2 procent av befolkningen är problemspelare.
Andelen är densamma som för tio år
sedan. Samtidigt fortsätter spelmarknaden att
expandera. Andelen personer som spelar om
pengar har minskat från 88 till 70 procent. Antalet
spelare är därmed färre i dag än tidigare.
Andelen problemspelande män i åldern 18–24
år har fördubblats sedan 1997/1998, och i dag
har närmare var tionde person i denna grupp
problem med spel om pengar. Många anhöriga
berörs av överdrivet spelande. Vi uppskattar att
mer än 250 000 personer i Sverige – varav 75 000
barn – bor tillsammans med en problemspelare.
Alla spelformer, till exempel spelautomater och
sportspel, förekommer också bland minderåriga,
trots att åldersgränsen är minst 18 år.
Det finns sociala skillnader när det gäller riskabelt
spelande och spelproblem. Problemen är vanligare
bland personer som är lågutbildade och har
låg inkomst, utlandsfödda, personer med dålig
ekonomi samt personer med riskfylld alkoholkonsumtion.
Det finns också regionala skillnader
när det gäller riskabla spelvanor och spelproblem
– problemen är vanligare i storstadsregionerna.
7.4 Genomförda åtgärder och
framtida behov – en översikt
Det här avsnittet inleds med en översikt av åtgärder
som har genomförts inom det strategiska
området Alkohol, narkotika, dopning, tobak
och spel sedan 2004. Därefter analyserar vi vilka
åtgärder som behövs i framtiden.
I tabell 7.2 (vänstra kolumnen) har vi sammanställt
viktiga faktorer – samhälleliga förutsättningar
för hälsa – som kan påverkas genom
politiska beslut.
Tabell 7.2 visar vilka faktorer som de genomförda
åtgärderna främst har syftat till att påverka
inom målområdet. Dessa faktorer är markerade
med en blå fylld ruta. I tabellen finns också fyllda
cirklar. De markerar vilka faktorer som vår analys
har visat främst behöver påverkas genom förslag
till framtida åtgärder.
Utbildningsnivå och ekonomiska villkor har
betydelse för risken att få beroendeproblem. Sannolikheten
att hamna i riskbruk och beroende
av narkotika, tobak och spel är större för personer
som är lågutbildade och har dålig ekonomi.
Därför är det viktigt att arbeta för att påverka
dessa faktorer parallellt med övriga faktorer som
beskrivs i detta kapitel. Genomförda åtgärder
rörande utbildningsnivå och ekonomiska villkor
beskrivs i kapitel 5.
Tabell 7.2 säger ingenting om omfattningen av
de genomförda åtgärderna och de använda resurserna
inom alkohol, narkotika, dopning, tobak
och spel. Skillnaderna är generellt stora, och samhällets
satsningar på alkoholområdet har varit
stora i förhållande till bland annat dopning.
En annan skillnad när det gäller arbetet med
alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel är
problemens ”mognadsgrad”. Det finns lång erfarenhet
av förebyggande arbete inom till exempel
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 77