Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Åtgärder innebär oftast ekonomiska satsningar. Men att inte sätta in åtgärder inom folkhälsoområdet medför i stället kostnader för befolkningens ohälsa, såväl för hälso- och sjukvården som för samhället som helhet. Ett reaktivt förhållningssätt innebär att man passivt accepterar kostnader för en ohälsa som i många fall kan förhindras. Det är ofta mer samhällsekonomiskt lönsamt att välja ett proaktivt förhållningssätt, och sätta in åtgärder i ett tidigt skede för att främja hälsa. 1.3.3 Samverkan och dialog För att kunna beskriva det genomförda folkhälsoarbetet har Statens folkhälsoinstitut genomfört enkäter och intervjuer med länsstyrelser, landsting och regioner, ideella organisationer och kommuner. I maj 2010 anordnade vi också fyra dialog dagar, en dag vardera med representanter för • länsstyrelser • landsting och regioner samt kommunala regionförbund • kommuner • ideella organisationer. Under dialogdagarna genomförde vi fyra arbetspass där deltagarna hade möjlighet att diskutera och redovisa viktiga genomförda åtgärder efter år 2005 då den förra folkhälsopolitiska rapporten presenterades, idéer kring framtida åtgärder och hur man kan arbeta för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper. Deltagarna fick också möjlighet att ge synpunkter på formen och innehållet i denna rapport och att föra fram önskemål om stöd i det framtida folkhälsoarbetet. Dessutom höll Statens folkhälsoinstitut tre avstämningsmöten i ett sent skede av utredningen med representanter för länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner. Vid dessa möten presenterade vi förslag till åtgärder som berör respektive organisation, som underlag för diskussion och synpunkter. 24 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Följande myndigheter har haft uppdrag i sina regleringsbrev att lämna underlag till denna rapport: • Arbetsmiljöverket • Försäkringskassan • Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) • Jordbruksverket • Statens kulturråd (Kulturrådet) • Livsmedelsverket • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) • Statens skolverk (Skolverket) • Smittskyddsinstitutet • Socialstyrelsen • Statistiska centralbyrån (SCB) • Strålsäkerhetsmyndigheten • Ungdomsstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut har dessutom haft kontakt med ytterligare ett antal myndigheter som på olika sätt berörs av och har ett operativt ansvar för arbetet (se Bilaga 2. Myndigheter). Samtliga myndigheter var inbjudna till ett informationsmöte där vi informerade om uppdraget med den folkhälsopolitiska rapporten och om Folkhälsoinstitutets önskemål att samverka med dem. Flera av myndigheterna har bidragit med förslag till framtida åtgärder, bland annat med utgångspunkt från nyligen rapporterade regeringsuppdrag. En rådgivande extern referensgrupp har också varit knuten till arbetet (se Bilaga 1. Projektorganisation). Vi har även fört dialoger om rapportens upplägg och innehåll med både det vetenskapliga råd och det strategiska råd som är knutna till Statens folkhälso institut. 1.4 Informationskällor, analyser och bedömningar 1.4.1 informationskällor Vi har använt en mängd informationskällor för att följa upp bestämningsfaktorerna inom folkhälsopolitikens elva målområden. Informatio-
nen kommer såväl från Statens folkhälsoinstitut som från andra statliga myndigheter och externa organisationer. I de flesta fall har vi använt samma indikatorer som i Folkhälsopolitisk rapport 2005. Några rapporter som har nära kopplingar till denna utredning och som därmed varit viktiga underlag i arbetet är regeringsuppdraget Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport samt Socialstyrelsens temarapporter Folkhälsorapport 2009, Miljöhälsorapport 2009, Social rapport 2010 och Folkhälsa – Fördjupning 2010. 1.4.2 konsekvensbedömningar Vi har valt följande kriterier för att bedöma konsekvenserna av olika åtgärder: • hälsoeffekter enligt måtten DALY eller QALY, eller mätt som procentuell andel av en viss typ av sjukdom, alternativt kvalitativa bedömningar • skillnader i hälsa för olika grupper • andra effekter än hälsoeffekter • statsfinansiella effekter • graden av vetenskapligt stöd för bedömningen. 1.4.3 ekonomiska analyser Vi har gjort följande ekonomiska analyser: • Vi har beräknat referensalternativet genom att analysera samhällskostnaderna med hjälp av cost-of-illness-beräkningar. Beräkningarna omfattar hälso- och sjukvårdens kostnader samt ekonomiska förluster i form av produktionsbortfall baserat på bedömningar av ohälsan inom olika målområden. Kostnaden för ohälsa kan dock inte beräknas inom samtliga målområden. • Vi har jämfört de samhällsekonomiska kostnader som följer av att vidta eller att inte vidta förebyggande åtgärder samt av att genomföra tidiga respektive sena åtgärder. Beräkningarna är gjorda utifrån olika verklighetsbaserade fall. • Vi har gjort samhällsekonomiska konsekvensbedömningar enligt en aktuell beskrivning från Regeringskansliet med fokus på statsfinansiella effekter (SOU 2009:83). • Vi har i några fall redovisat kostnadseffektiviteten av en viss åtgärd enligt måtten QALY och DALY och andra vedertagna metoder. 1.4.4 avgränsningar och begränsningar Folkhälsa är en relativt ny vetenskap. Vi har identifierat tre orsaker som begränsar analyserna i rapporten: • För att kunna jämföra nyttan med olika åtgärdsförslag och bedöma vad som ska rekommenderas krävs kvantitativa och tidssatta mål. Eftersom sådana saknas har vi valt att dela upp våra rekommendationer till framtida åtgärder i tre strategiska områden och två ambitionsnivåer. På så sätt har vi kunnat rangordna de olika förslagen. • Det saknas kvantitativa underlag för bedömningar inom många områden. Ett exempel är sambandet mellan åtgärder och hälsoeffekter, som är en förutsättning för att man i nästa steg ska kunna jämföra åtgärder sinsemellan. • Det finns få utvärderingar av åtgärder som påverkar folkhälsan. Därför har det varit svårt att bedöma resultaten av de genomförda åtgärderna enligt vårt uppdrag. Många åtgärder som har betydelse för folkhälsan sker dessutom inom ramen för andra politiska områden än folkhälsopolitik och ligger därmed utanför Statens folkhälsoinstituts uppdrag. FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 25
Page 1: Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: 4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12: tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22: domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24: 1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25: tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96:
ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98:
gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100:
ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102:
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104:
8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112:
spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114:
land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?