Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

känd i alla ämnen, och omkring 10 procent uppnår inte behörighet till gymnasiet. I gymnasiet är det 24 procent som inte uppnår ett slutbetyg inom fyra år. Regeringen påpekar i budgetpropositionen för 2011 att unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden och att slutförd grund- och gymnasieskola är viktigt för att få en förankring på arbetsmarknaden. Andelen 20–24-åringar som har ett heltidsarbete har minskat och andelen personer med låg inkomst ökar i ungdomsgruppen. Ungdomar som är arbetslösa löper ökad risk för marginalisering och ohälsa. Redan idag har kommunerna ett ansvar att följa de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det finns dock stora variationer i hur kommunerna uppfyller detta ansvar. En utvärdering från Skolverket visar att en stor del av kommunerna saknar handlingsplaner, och att åtgärden i de allra flesta fall innebär att ungdomarna skrivs in på gymnasiets individuella program (Skolverket, 2006). En majoritet av de ungdomar som blir inskrivna på individuella programmet saknar gymnasiebetyg vid 20 års ålder, men enligt utvärderingen innebär studieavbrotten ofta att de aktörer som ansvarar för uppföljningsverksamheten inte fullföljer uppföljningen av ungdomarna. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utveckla en vägledning för att stödja kommunerna i deras ansvar att löpande hålla sig informerade om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kommunerna ska kunna erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Folkhälsoinstitutet kan genomföra uppdraget genom att fördela projektmedel för metodutveckling för uppföljning och utvärdering till sökande kommuner. Detta ger även möjlighet att på sikt införa nationella uppföljningar och öppna jämförelser på området. Förslaget är avstämt med Skolverket. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå. 94 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 utveckla och genomföra försöksverksamhet med validerade metoder för systematisk uppföljning för att kunna följa barns utveckling på gruppnivå vid fyra eller fem års ålder Bakgrund Förskolan saknar validerade instrument för att klargöra tendenser för hur barn utvecklas på gruppnivå. Sådana instrument ger bland annat möjlighet att planera och följa upp resursfördelningen i en kommun. Skolverket har pekat på att kommuner sällan följer upp och utvärderar konsekvenserna av den resursfördelningsmodell som de har valt (Skolverket, 2009). Därmed saknar kommunerna underlag för den politiska diskussionen om resursfördelning och bland annat resursernas koppling till barnens olika behov. Ett exempel på ett validerat mätinstrument är Early Development Instrument (EDI). Med EDI kan man skatta barns utveckling i tidiga år inom fem olika områden, däribland det socio-emotionella och det kognitiva området. Instrumentet speglar också barnens skolmognad, och det finns tydliga kopplingar mellan skolresultat och skattningar enligt EDI. EDI har börjat användas internationellt i stor utsträckning. I augusti 2010 beslutade regeringen att ändra förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att implementera förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan. Enligt den förändrade läroplanen ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet behöver man enligt läroplanen följa, dokumentera och analysera barns utveckling och lärande. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet kan utvecklas så att varje barn får bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Dessa förändringar av läroplanen är av stor vikt för förskolans kvalitetsarbete. Regeringen framhåller dock i budgetpropositionen för 2011 att de långa beslutsvägarna och det stora antalet aktörer inom skolans område
gör det svårt att renodla resultatet och mäta effekten av en viss åtgärd. Regeringen påpekar även att utvärdering av åtgärder som riktar sig till förskola och tidiga skolår försvåras av att effekterna i form av resultat på nationella prov och betyg inte mäts förrän flera år efter åtgärdens genomförande. Som ett komplement till det redan pågående kvalitetsarbetet i förskolan kan man därför använda validerade metoder för att mäta barns utveckling på gruppnivå, för att bland annat följa upp och utvärdera konsekvenserna av resursfördelningen i kommunen. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att fördela stimulansmedel till sökande kommuner för att i samarbete med ett lärosäte utveckla och genomföra försöksverksamhet med validerade metoder för systematisk uppföljning för att kunna följa barns utveckling på gruppnivå i förskolan vid fyra eller fem års ålder. Detta i syfte att analysera möjligheten att införa instrumentet på först lokal och sedan nationell nivå. Skolverket har dock avstyrkt förslaget med hänvisning till att Skolverkets uppdrag att implementera den förändrade läroplanen för förskolan omfattar frågor om uppföljning av barns utveckling. Statens folkhälsoinstitut anser att det är viktigt att ta hänsyn till Skolverkets synpunkter vid utveckling av denna typ av försöksverksamhet, men ser fortfarande förslaget som angeläget. Kostnaden bedöms ligga på en låg nivå eller på medelnivå, beroende på försöksverksamhetens omfattning. göra statistik på lokal nivå för barns och ungas förutsättningar för hälsa mer lättillgänglig, för att underlätta planering och uppföljning Bakgrund Kommunerna samt landstingen och regionerna har ett stort ansvar för att skapa goda livsvillkor och levnadsvanor för barn och unga. De behöver då tillgång till statistik på lokal nivå om barns och ungas fysiska och psykiska hälsa, skolprestationer med mera för att kunna prioritera, följa upp och utveckla åtgärder på området. Därför är det mycket viktigt att resultaten från olika datainsamlingar återförs och används på lokal nivå, så att aktörerna kan planera och utvärdera verksamheten. Detta sker inte alltid i dag. I många fall är statistiken svårtillgänglig eller finns hos flera olika aktörer. Om en mätning är av engångskaraktär blir det även svårt att följa utvecklingen på området. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att: • Folkhälsoinstitutet får i uppdrag att göra lokal statistik – från olika centrala myndigheters befintliga datainsamlingar inom området – för barns och ungas förutsättningar till hälsa mer lättillgänglig för planering och uppföljning. Arbetet bör samordnas med det redan påbörjade arbete som gäller regeringsuppdraget att utveckla öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. • Regeringen fortsätter stödja de centrala myndigheternas datainsamlingar inom området, i syfte att tillgängliggöra statistik på lokal nivå som är av kontinuerlig karaktär. Skolverket står bakom den första punkten i förslaget. Kostnaden bedöms som låg. ge ökat kunskapsstöd och fortsatta tidiga insatser för att förbättra skolprestationerna för barn med särskilda behov Bakgrund Den generella måluppfyllelsen på skolområdet har betydelse för hälsan. Barn med svårigheter i skolan, däribland låga resultat och inlärningssvårigheter, löper en ökad risk för psykiska och sociala problem och detta är särskilt påtagligt för barn i socialt utsatta situationer. Att satsa på utbildning är därmed ett av de främsta sätten att främja barns hälsa, och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. Det är även känt att elever är mest påverkbara under de första skolåren. Därför är det särskilt viktigt att tidigt ge ökat stöd till elever med svårigheter, lik- FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 95
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95: ett barn utgör till exempel de oli
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?