Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

socio ekonomiska skillnaderna i hälsa så måste
man sannolikt fokusera mer på utåtriktad,
uppsökande verksamhet – både med hälsofrämjande
och förebyggande innehåll, men även för
att få dem som skulle kunna ha nytta av behandlande
vård att faktiskt söka vård.
4.8 Mätning av socioekonomiska
skillnader i hälsa över tid
Den beskrivning som vi presenterar i avsnittet om
socioekonomiska skillnader i hälsa relaterat till
utbildning ovan är den beskrivning som främst
har använts i Sverige. Den tyder på att de socioekonomiska
skillnaderna i hälsa ökar. Det finns
dock risk för att den statistiska metod som använts
ger missvisande resultat. Därför krävs kompletterade
metoder för att beskriva utvecklingen. Det
finns flera väletablerade statistiska metoder som
kan användas som komplement, exempelvis relativt
ojämlikhetsindex (RII) (Bremberg, 2002;
Wamala, Blakely & Atkinson, 2006). I Sverige
produceras dock ingen sådan statistik rutinmässigt,
och i nuläget kan vi inte avgöra om de socioekonomiska
skillnaderna ökar eller minskar.
Socioekonomiska skillnader är endast en av
flera förklaringar till skillnaden i hälsa mellan
olika grupper i samhället. Med tanke på det övergripande
folkhälsomålet skulle det vara önskvärt
att beskriva hur den samlade variationen i hälsa
utvecklas över tid, oavsett vilka skillnader det gäller.
Sådana metoder har utvecklats internationellt
men ännu inte börjat användas i Sverige. I Nederländerna
har till exempel en användbar metod presenterats
(Smits & Monden, 2009). I studien har
också svenska uppgifter om skillnaden i medellivslängd
bearbetats. Det visade sig att skillnaden
minskade bland både män och kvinnor under perioden
1946–2005. År 2005 var skillnaderna bland
de lägsta som uppmätts i något av de drygt 200
länder som ingick i studien. Det är önskvärt att
rutinmässigt börja presentera uppgifter om skillnader
i medellivslängd även med denna metod.
4.9 Avslutande kommentarer
Det övergripande folkhälsomålet är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen. I det här kapitlet har
vi visat att det finns tydliga skillnader i hälsa i Sverige:
socioekonomiska skillnader utifrån inkomst
och utbildningsnivå, geografiska skillnader och
skillnader mellan könen. De socio ekonomiska
skillnaderna kostar både samhället mycket pengar
(Mackenbach, 2009) och berövar människor deras
grundläggande rätt till en god hälsa (Commission
on Social Determinants of Health [CSDH], 2008).
Vi behöver därför intensifiera arbetet med att nå
det övergripande folkhälsomålet genom fortsatt
arbete med de samhälleliga förutsättningarna
för hälsa. Dessutom behöver vi fastställa allmänt
accepterade modeller för att följa upp socioekonomiska
skillnader i hälsa.
Referenser
Aittomäki, A., Martikainen, P., Laaksonen, M., Lahelma,
E., & Rahkonen, O. (2010). The associations of
household wealth and income with self-rated health
– A study on economic advantage in middle-aged
Finnish men and women. Social Science Medicine
71(5), 1018–1026.
Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: Hälsoläget för personer
med funktionsnedsättning. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Bremberg, S. (2002). Sociala skillnader i ohälsa bland
barn och ungdom i Sverige. En kunskapsöversikt.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Commission on Social Determinants of Health [CSDH]
(2008). Closing the gap in a generation: Health
equity through action on the social determinants of
health. Final Report of the Commission on Social
Determinants of Health. Geneva: World Health
Organisation.
Haider, S. I., Johnell, K., Weitoft, G. R., Thorslund, M.,
& Fastbom, J. (2009). The influence of educational
level on polypharmacy and inappropriate drug use:
A register-based study of more than 600,000 older
people. Journal of the American Geriatrics Society
57(1): 62–69.
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 49