Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

och hälsa. Andelen barn som cyklar och går till
skolan har dock minskat under perioden.
6.3.6 MÅloMrÅde 10: Matvanor och livsmedel
Andelen personer som äter frukt och grönsaker
minst fem gånger per dag har i princip varit oförändrad
sedan 2004.
Andelen barn och vuxna med övervikt och
fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men
den är fortfarande historiskt sett hög. Övervikt
och fetma förekommer hos varannan man och
var tredje kvinna. Fortfarande finns också tydliga
skillnader mellan högutbildade med god ekonomi
och lågutbildade med dålig ekonomi när
det gäller matvanor, övervikt och fetma.
Konsumtionen av läsk och konditorivaror har
minskat under de senaste tre åren. Efter några år
med en avstannad eller sjunkande konsumtion av
choklad och konfektyr märktes en ökning mellan
2007 och 2008.
Amningsfrekvensen har tenderat att minska
de senaste åren, men den ligger fortfarande på en
hög nivå internationellt.
6.4 Genomförda åtgärder och
framtida behov – en översikt
Det här avsnittet inleds med en översikt av åtgärder
som har genomförts inom det strategiska
området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor
sedan 2004. Därefter analyserar vi
vilka åtgärder som behövs i framtiden.
I tabell 6.2 (vänstra kolumnen) har vi sammanställt
viktiga faktorer – samhälleliga förutsättningar
för hälsa – som kan påverkas genom
politiska beslut.
Tabell 6.2 visar vilka faktorer som de genomförda
åtgärderna främst har syftat till att påverka
inom respektive målområde. Dessa faktorer är
markerade med en blå fylld ruta. I tabellen finns
också fyllda cirklar. De markerar vilka faktorer
som vår analys har visat främst behöver påverkas
genom förslag till framtida åtgärder.
66 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010
Utbildningsnivå och ekonomiska villkor har betydelse
för flera av faktorerna som påverkar hälsan
inom målområdena 4, 5, 8, 9 och 10. Därför är
det viktigt att arbeta för att påverka dessa faktorer
parallellt med övriga faktorer som beskrivs
i detta kapitel. Genomförda åtgärder rörande
utbildningsnivå och ekonomiska villkor beskrivs
i kapitel 5.
Tabell 6.2 säger ingenting om omfattningen av
de genomförda åtgärderna och de använda resurserna
inom målområdena 4, 5 och 7–10. Målområdena
inom det strategiska området Hälso-
främjande livsmiljöer och levnadsvanor skiljer sig
åt varför åtgärder och resurser kan se olika ut.
I det följande beskriver vi genomförda åtgärder
och analyserar vilka framtida behov som
finns utifrån varje målområde. I kapitel 8 återfinns
de föreslag till åtgärder som baseras på den
analys som vi har gjort här.
6.4.1 MÅloMrÅde 4: Hälsa i arbetslivet
I Folkhälsopolitisk rapport 2005 redovisades ett
flertal utvecklingsbehov och förslag som gällde
psykosociala arbetsmiljöfaktorer, vidareutveckling
av företagshälsovårdens roll samt ökad forskning
och utvärdering av insatser kring hälsa och
arbetsmiljö. Åtgärder har vidtagits för att påverka
normer och lagar, värderingar, arbetsmiljöförhållanden
samt attityder och beteenden för att förbättra
hälsan i arbetslivet (se tabell 6.2). Flera av
förslagen från 2005 har dock inte genomförts fullt
ut och inte utvärderats tillräckligt väl.
Normer och lagar, värderingar, attityder och
beteenden samt arbetsmiljöförhållanden
Arbetsmiljöverket har arbetat med att förenkla
regler tillsammans med arbetsmarknadens parter.
Man har också genomfört stora informationsinsatser
och riktade tillsynsinsatser mot olika sektorer
i arbetslivet. Exempel på myndighetsinriktade
initiativ är tillsättningen av ett Arbetsmiljöpolitiskt
kunskapsråd och ett Rehabiliteringsråd med
direktiv att ta fram kunskapsunderlag och förslag
till åtgärder för att förbättra arbetsmiljöför-