Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och produkter
rekoMMenderade Åtgärder är att:
1. Fortsätta skärpa lagar och regler kring luftföroreningar,
farliga kemiska ämnen, buller,
uv-strålning och radon
2. Utverka råd och riktlinjer för hur de som tilllämpar
plan- och bygglagen bättre kan ta hänsyn
till miljörelaterade hälsofrågor
3. Utvärdera det nationella skadeprogrammet
och utarbeta en nationell strategi för att förebygga
olycksfall
4. Genomföra informationsinsatser för ökad
miljöanpassning
5. Utvidga uppföljningen av inomhusmiljö och
farliga kemiska ämnen
Fortsätta skärpa lagar och regler kring
luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, buller,
uv-strålning och radon
Bakgrund
Normer och krav är väl beprövade styrmedel
för alla miljöfaktorer. Därför är det angeläget
och effektivt att fortsätta skärpa de juridiska
styrmedlen och att införa nya krav för att bland
annat främja hälsa. Det kan till exempel handla
om att
• skärpa de juridiska kraven på utsläpp från fordon
(Karolinska Institutets Folkhälsoakademi
[KFA], 2009)
• införa strängare krav på arbetsmaskiners miljö-
prestanda (Naturvårdsverket, 2007)
• ställa krav på tillverkare när det gäller låga
bulleremissioner från däck (Boverket, 2007)
• föra fram höga politiska krav i internationella
förhandlingar om utsläppsbegränsningar
(Naturvårdsverket, 2007)
• införa en 18-årsgräns för att sola i solarier
(Asp et al., 2007)
• öka kraven på att verksamhetsutövare skriver
förteckningar över farliga ämnen i produkter
(Kemikalieinspektionen, 2007).
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att de centrala
myndigheter som ansvarar för hälsopåverkande
miljöfaktorer får i uppdrag att fortsätta verka för
skärpta lagar, normer och regler för luftföroreningar,
farliga kemiska ämnen, buller, uv-strålning
och radon. De centrala myndigheter som
avses är främst Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,
Boverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Förslaget är i enlighet med
Miljömålsrådets rapport. Kostnaden bedöms
ligga på medelnivå.
utverka råd och riktlinjer för hur de som
tillämpar plan- och bygglagen bättre kan ta
hänsyn till miljörelaterade hälsofrågor
Bakgrund
Det behövs en större hänsyn till hälsa i samhällsplaneringen.
Man bör till exempel planera för
ett transportsnålt samhälle genom att ta hänsyn
till hur både bostäder och verksamheter är
placerade. Kollektivtrafiken bör också vara väl
utbyggd och människor bör ha goda möjligheter
att förflytta sig på ett aktivt sätt, till exempel
genom att gå och cykla. Ett transportsnålt samhälle
minskar både trafikbuller och luftföroreningar
(Naturvårdsverket, 2007).
Samhällsplanering handlar också om att utforma
den fysiska miljön. Det är till exempel viktigt att
ta hänsyn till uv-strålningen när man planerar
utemiljöer för barn (Asp et al., 2007).
Inom samhällsplaneringen bör berörda aktörer
samverka mer för att tillämpa plan- och bygglagen
på ett sätt som tar större hänsyn till de
miljörelaterade hälsofrågorna i plan- och byggärenden.
Detta förutsätter att kommunerna har
tillgång till kartläggningar och handlingsplaner
när de tar beslut som gäller exempelvis buller,
radon och luftkvalitet. Ett sätt att öka kommunernas
möjligheter att genomföra kartläggningar
och liknande kan vara att införa ett ekonomiskt
stöd till kommuner, länsstyrelser och ideella organisationer
(Boverket, 2007). Hälsokonsekvensbedömningar
bör inkluderas i miljökonsekvens-
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 101