Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

9.1 Sammanfattning # # Det finns flera hinder för ett hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbete i själva genomförandefasen. Exempel på hinder: • Dagens strukturer främjar inte samverkan mellan olika organisationer: när kommuner satsar på tidiga förebyggande insatser så är det ofta andra organisationer (främst myndigheter) som minskar sina kostnader. Kommunerna är de viktigaste aktörerna när det gäller dessa åtgärder, men de ekonomiska incitamenten saknas. • Dagens budgetsystem är för kortsiktiga och avgränsade till så små organisatoriska enheter att det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för hälsan 9.2 Bakgrund I kapitel 8 presenteras förslag till åtgärder och prioriteringar kring vad som kan göras för att förbättra folkhälsan. Men det räcker inte att veta vad som ska göras, utan det krävs även insikter om hur genomförandeprocesserna fungerar och vilka effekter de har. Trots att det finns kunskap om hur viktigt det är med tidiga och förebyggande åtgärder när det gäller folkhälsa, är sådana åtgärder inte alltid ett förstahandsval. Handlingsalternativ som innebär sena åtgärder kan ge både sämre hälsa och onödiga samhällskostnader. I det här kapitlet redovisar vi några exempel på vad konsekvenserna blir om man väljer tidiga respektive sena åtgärder. Vi redovisar också orsaker eller hinder som kan göra att tidiga åtgärder ofta inte blir ett förstahandsval. Slutligen ger vi exempel på lösningar 138 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 och mest samhällsekonomiskt fördelaktiga. Resultatet kan bli prioriteringar som leder till ohälsa samt stora och onödiga samhällskostnader. • Dagens budgetsystem kan normalt inte hantera de kostnadspucklar som uppstår då ett förebyggande arbete ska påbörjas, vilket gör att insatserna kan utebli. # # Det finns vägar förbi hindren och nya lösningar prövas redan på några platser i landet. # # Statens folkhälsoinstitut föreslår att en statlig utredning tillsätts där pilotprojekt som främjar hälsa och samhällsekonomi genomförs och utvärderas. från organisationer som har påbörjat ett arbete med att hitta vägar förbi hindren. De två första exemplen handlar om två scenarier bland barn och unga: en pojke med adhd och en tonårsflicka med psykisk ohälsa. Det tredje exemplet handlar om en vuxen person med en psykisk funktionsnedsättning, och det fjärde exemplet handlar om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Exempel 1–3 redovisas på individnivå. Scenarierna representerar grupper där det behövs omfattande åtgärder för att nå det övergripande målet hälsa på lika villkor. Det fjärde exemplet rör hälsofrämjande hälso- och sjukvård som bör bidra till sådana samhälleliga förutsättningar att det övergripande målet kan nås. Underlag till detta kapitel är hämtat från Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi – Folkhälsopolitisk rapport 2010. Där finns djupare diskussion kring de resultat som presenteras här.
9.3 Exemplet funktionsnedsättning i form av adhd Här följer en beskrivning av ett scenario med sena insatser. Beskrivningen är detaljerad för att läsaren lättare ska förstå de samhällsekonomiska kostnader som sedan redovisas. Jonas var tidigt ett hyperaktivt, viljestarkt, aggressivt och svårtröstat barn som hade svårt att få kontakt med andra barn i sin egen ålder. Föräldrarna sökte hjälp på barnavårdscentralen (BVC) och möttes av beskedet att det snart skulle gå över. Men Jonas hade svårt att koncentrera sig i skolan, gick ut högstadiet utan fullständiga betyg och började på gymnasiets individuella program som han snart lämnade. I mycket tidig ålder började han röka och dricka alkohol tillsammans med en grupp äldre killar, och det dröjde inte länge innan hasch kom med i bilden. Föräldrarna sökte åter hjälp, denna gång vid landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP), men avskräcktes av långa väntetider. Jonas snattade, hamnade i slagsmål och vandaliserade och blev känd inom ungdomspolisen. Socialtjänsten gjorde flera akutplaceringar och vid några tillfällen även placeringar vid så kallade HVB-hem och LVM-hem (hem för vård eller boende Figur 9.1 Merkostnader per år för Jonas, i åldrarna 0–6 år och 7–19 år Kronor 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 0–6 år 7–19 år Övrigt Rättsväsendet Landstinget Kommunen respektive hem för placering enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Jonas har stundtals varit inskriven på Arbetsförmedlingen och ingått i olika program som han inte har fullföljt. När han missköter sina åtaganden mot socialtjänsten mister han sitt ekonomiska bistånd och får endast matpengar. Den kriminella världen tar allt större del av hans liv och han har ibland suttit häktad eller på anstalt. Under avkännandet av en dom på en anstalt fick han diagnosen adhd. Missbruket av alkohol och droger har blivit tyngre. Jonas har ofta kontakt med sjukvården, dels för att få akutvård för misshandelsskador, dels för att få missbruksbehandling och psykiatrisk vård. Jonas är fast i ett missbruk och i kriminalitet. 9.3.1 Samhällskostnader vid sena och tidiga insatser I scenariot ovan blir den samhällsekonomiska merkostnaden för Jonas 8 600 kronor per år i åldern 0–6 år och 95 000 kronor per år i åldern 7–19 år (figur 9.1). De största kostnadsposterna för Jonas 0–6 år är kommunala omkostnader för barnomsorg samt landstingets kostnader för läkarbesök. När Jonas börjar skolan ökar kommunens merkostnader. Kommunen får ökade kostnader för skola samt omkostnader inom social- Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Summa FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 139
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51:
4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53:
Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55:
5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57:
grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59:
tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61:
utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63:
Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65:
6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67:
tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69:
och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71:
institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73:
6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147: • Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151: 10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153: arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155: 10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157: Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159: Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161: 11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163: i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165: förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167: En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169: Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171: låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173: ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175: Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176: Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?