Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

8.3.6 MÅloMrÅde 7: Skydd mot smittspridning rekoMMenderade Åtgärder är att: 1. Utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister 2. Upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer 3. Stärka smittskyddet för särskilt utsatta grupper genom att införa sprutbytesverksamhet som även kan ge snabb tillgång till provtagning och sjukvårdåtkomst 4. Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer utveckla ett nationellt täckande hälsodataregister Bakgrund För att täckningen i det allmänna vaccinationsprogrammet ska vara fortsatt god så krävs att allmänheten har ett stort förtroende för att de vacciner som ingår i programmet gynnar hälsan (Socialstyrelsen, 2008a; SOU 2010: 39). Med effektiva uppföljningssystem går det att tidigt upptäcka förändringar i vaccinationstäckning och skyddseffekt, samt att visa om vaccinerna har biverkningar. Med exakta data om vaccinationstäckning är det möjligt att göra riktade insatser i befolkningsgrupper, områden eller åldersgrupper där täckningen är bristande. Ett register ger också möjlighet att följa täckningsdata, dag för dag. På så sätt kan myndigheter direkt iaktta plötsliga förändringar, vilket är avgörande för deras möjligheter att ingripa mot alla former av svikt. Det gör det också möjligt att stärka en eventuellt vikande vaccinationsvilja hos befolkningen (SOU 2010:39; Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). 104 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Förslag Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet föreslår att ett nationellt hälsodataregister upprättas, där vårdgivarna ska registrera alla vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. För att åtgärden ska kunna fylla de uppföljningsbehov som finns för vaccinationer förordar Statens folkhälsoinstitut att Smittskyddsinstitutet ges ansvaret för registret. Kostnaden bedöms som låg. upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer Bakgrund Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande hot mot folkhälsan (prop. 2005/06:50; Cars et al, 2008; European centre for disease prevention and control [ECDC], 2009). Det behövs kraftfulla åtgärder om vi ska nå det nationella målet att även i fortsättningen kunna behandla bakterieinfektioner effektivt (Cars et al., 2008). En förutsättning för att göra säkra analyser och ge patienterna en säker antibiotikabehandling är att det finns kapacitet att följa och övervaka utvecklingen (Smittskyddsinstitutet & Strama, 2008). Vi behöver veta hur antibiotikaresistensen hänger ihop med den totala konsumtionen av antibiotika, och med orsakerna till att antibiotika ordineras. Det är en förutsättning för att kunna garantera att patienter behandlas framgångsrikt, och att antibiotika används rationellt (Ibid.). Sveriges Kommuner och Landsting och Center för eHälsa (2010) håller på att ta fram ett nationellt IT-system för att registrera och rapportera vårdrelaterade infektioner och diagnosrelaterade antibiotikaordinationer. Sedan tidigare gör Sveriges Kommuner och Landsting så kallade punktprevalensmätningar två gånger per år, men dessa mätningar gör det inte möjligt att analysera antibiotikaordinationer eller förekomst av vårdrelaterade infektioner i realtid – vilket vore möjligt med ett samordnat register.
Förslag Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet föreslår att Smittskyddsinstitutet får i uppdrag att upprätta ett hälsodataregister för att övervaka vårdrelaterade infektioner och diagnos relaterade antibiotikaordinationer. Arbetet bör ske i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting och utvecklingen av ovan nämnda nationella IT- system. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå. Stärka smittskyddet för särskilt utsatta grupper genom att införa sprutbytesverksamhet som även kan ge snabb tillgång till provtagning och sjukvårdsåtkomst Bakgrund Vissa grupper är särskilt utsatta för smitta och sjukdomar genom sina livsvillkor (Socialstyrelsen, 2009; prop. 2003/04:30; SOU 2004:13; Socialstyrelsen, 2010b; Socialdepartementet, 2010). Hälso- och sjukvården behöver nå de här grupperna, med förebyggande insatser som vaccination, då personerna ofta har en nedsatt hälsa och även kan vara smittbärare (Socialstyrelsen, 2009). Sedan 2005 har antalet rapporterade fall av hiv ökat i Sverige, och förekomsten av akut hepatit B visar att även detta virus sprids aktivt i samband med delade sprutor vid injektionsmissbruk (Smittskyddsinstitutet [SMI], 2008). I Malmö och Lund, som bedriver sprutbytesverksamhet, har däremot endast ett fåtal nya fall av hiv upptäckts under perioden 2000–2008 och någon inhemsk spridning av hiv förekommer inte bland injektionsmissbrukare. I sprutbytesprogrammet genomförs också hepatit B-vaccination, vilket har förhindrat lokal smittspridning (Socialstyrelsen; 2007, Holm, Carlson & Wamala, 2009). Sverige har sedan 2006 en lag som tillåter landstingen och regionerna att starta sprutbytesprogram, kompletterad av Social styrelsens föreskrifter (SFS 2006:323; SOSFS 2007:2). Det är viktigt att genom sprutbytesverksamheten arbeta på bred front med insatser för att hjälpa männsikor att bli av med sitt missbruk. Sprutbyte genom så kallade lågtröskelmottagningar förebygger spridning av hiv och hepatiter och har även inneburit att injektionsmissbrukare nås tidigare (National Public Health Institute Finland, 2008). Det är också visat att sprutbytesprogram är kostnadseffektiva (Australian Government Department of Health and Ageing, 2009; Holm et al., 2009). Förslag Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet föreslår att stimulansmedel avsätts för att stimulera sjukvårdshuvudmännen att införa sprutbytesverksamhet, som ger tillgång till snabb provtagning och sjukvårdsåtkomst. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå. Stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa nationella samarbetsstrukturer Bakgrund Antibiotikaresistensen är en stor utmaning för vårt framtida samhälle – inte bara för hälso- och sjukvården, utan också för djurnäringen och livsmedelsproduktionen. Därför behöver många olika kompetenser utveckla innovationer för att förebygga, diagnostisera och behandla bakteriella infektioner (prop. 2005/06:50; Vinnova, 2009). Eftersom flera samhällesektorer är berörda så är det viktigt med en öppen och handlingsinriktad dialog mellan regeringen, hälso- och sjukvården, forskarsamhället, industrin och berörda myndigheter (Vinnova, 2009; prop. 2005/06:50). Berörda myndigheter behöver alltså samordna sitt arbete mot antibiotikaresistens för att kunna följa utvecklingen inom alla berörda sektorer på ett strukturerat och hållbart sätt, och för att undvika fragmentering och minskad effektivitet. Detta framgår tydligt i regeringens proposition Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar. Därför förordas att särskilda strukturer skapas för samarbete mellan berörda aktörer på området, med syfte att motverka antibiotikaresistens. Även forskning om antibiotikaresistens, vårdhygien, och antibiotikautveckling behöver föl- FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 105
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51:
4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53:
Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55:
5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147: • Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151: 10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153: arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155: 10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?