Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

uppmuntra sina anställda att motionera. Resultatet
har visat att färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar,
en mindre andel röker, alkoholkonsumtionen
har minskat och förekomsten av diabetes typ
2 har sjunkit. Fler konsumerar mer grönsaker och
fibrer samt mindre fett. Västerbottens befolkning
har därmed fått bättre förutsättningar för en god
hälsa (Norberg, Wall, Boman & Weinehall, 2010;
Weinehall, Hellsten, Boman & Hallmans, 2001).
9.6.1 Samhällsekonomiska konsekvenser
Västerbottensprojektet är ett exempel på ett politiskt
samarbete mellan landstinget och kommunen
för att investera långsiktigt i hälsa. Det är
även ett exempel på en investering i ett förebyggande
folkhälsoarbete som på lång sikt har resulterat
i en hälsosammare befolkning. Studier har
också visat att Västerbottensprojektet är kostnadseffektivt
(Lindholm, Rosen, Weinehall &
Asplund, 1996).
9.6.2 Hinder och möjliga lösningar
De åtgärder som görs för folkhälsan i dag kommer
att ge effekt på tillväxten och utvecklingen i
Sverige först om några år (Suhrcke, McKee, Arce
Sauto, Tsolova & Mortensen, 2005). Investeringar
i hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste därför
göras utifrån ett långsiktigt perspektiv.
Hälsoinvesteringar är en fråga som berör
många olika politiska områden, inte bara hälso-
och sjukvården. Investeringarna skapar samhällsekonomiska
kostnader i nutid, men som vi
har sett ovan kan de på sikt generera samhällsekonomiska
vinster. Det skapas med andra ord
en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst
i form av en friskare och hälsosammare befolkning.
Friska individer bidrar till samhället genom
att vara produktiva, vilket också skapar en samhällsekonomisk
vinst i stället för en kostnad
(figur 9.4).
Friska individer kommer inte att belasta hälso-
och sjukvården. De långsiktiga samhällsekonomiska
vinsterna beror på ökad produktivitet och
minskade kostnader för sjukvård och socialt stöd.
144 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010
Figur 9.4 Kostnadspuckel och vinster i ett långsiktigt
perspektiv på hälsoinvesteringar
Kostnad
Vinst
Tidiga och
förebyggande
insatser
Frisk befolkning
Tid
Denna kostnadspuckel kan vara en orsak till
att landsting väljer att inte arbeta förebyggande
enligt Västerbottensprojektets modell, för dagens
budgetsystem kan normalt inte hantera sådana
pucklar. För att stimulera ett förebyggande arbete
skulle man kunna inrätta fonder för ett främjande
och förebyggande folkhälsoarbete där de berörda
aktörerna kan låna pengar, eventuellt räntefritt,
och göra återbetalningar efter en viss period när
”vinsterna” börjar komma.
9.7 Avslutande kommentarer
De exempel som presenteras här har visat på flera
hinder för ett förebyggande folkhälsoarbete med
tidiga insatser. Exempel på hinder är:
• Dagens strukturer främjar inte samverkan
mellan olika aktörer: när kommuner satsar
på tidiga förebyggande insatser så är det ofta
andra aktörer (främst myndigheter) som minskar
sina kostnader. Kommunerna är de viktigaste
aktörerna när det gäller dessa insatser,
men de ekonomiska incitamenten saknas.
• Dagens budgetsystem är för kortsiktiga och
avgränsade till så små organisatoriska enheter
att det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ
som är bäst för hälsan och mest samhällsekonomiskt
fördelaktiga. Resultatet kan bli
prioriteringar som leder till ohälsa samt stora
och onödiga samhällskostnader.